Räfsten 1613

Förklaringar till en del dansk-norska ord; måttenheter; norska platser; det svenska brevet; boken Räfsten med jämtarna 1613; boken Skanke ätten; boken Freden i Brömsebro samt statistik.
  1. Boken Räfsten med jämtarna 1613 tillkom efter ett beslut 1948 av Jämtlands läns Fornskriftsällskap och utgavs 1959. Författare blev sällskapets ordförande landsarkivarie Hasse Petrini, och medarbetare var bl.a. fil.dr Janrik Bromé och cand. philol. Oddvar Grönli, Oslo. Alla uppgifter är alltså i andrahand.
  2. Boken Skanke ätten av Roger de Robelin är utgiven 1995, ISBN 82-993791-0-5.
  3. Signetavtrycken finns i boken Freden i Brömsebro 1645, trohetsederna med alla undertecknare från Jämtland, Härjedalen och Dalarna. Ugivare Jämtlands läns Fornskriftsällskap, ISBN 91-971242-1-4.
  4. 1 daler=4 mark; 1 mark=18 skilling.
  5. Torra varor: 1 tunna, 146,55 liter=8 fjärdingar; 1 spann=½ tunna; 1 skepp=1/6 tunna; 1 kappe=1/32 tunna; observera att i boken Räfsten med jämtarna är förklarat att 1 tunna=4 fjärdingar, som ju är måttet för våta varor och landskylden är beräknad på detta mått; 1 tunnland var, vid den här tiden, bara ett sorts taxeringsvärde.
  6. Landskyld var den årliga arrendeavgiften, som skulle utgå till danske kungen för den förbrutna (konfiskerade) egendomen; för varje tunna skulle 1 ½ mark betalas.
  7. Bygsel (böxling, bygsle, böxle) var en förstagångsavgift för egendomen till kronan; den uppgick till 2 daler; fogden tilltvingade sig ofta ytterligare 8 daler.
  8. Odelsjord är den norska motsvarigheten till svensk bördsrätt, jord.
  9. Syskonlotter var arvslotter; söner ärvde dubbelt mot döttrar.
  10. Ibid. och ibidem betyder på samma ställe.
  11. Sytning innebar att bli försörjd på gården.
  12. Beliegelsmall betyder lägersmål; äldre juridisk benämning på könsumgänge utom äktenskap.
  13. För- och efternamn samt socknarnas och byarnas namn är 'försvenskade'.
  14. Tröndelagen är det norska fylke (län), som ligger i höjd med Jämtland och där Trondheim är huvudort; Nordland är fylket norr därom och Hedmark är fylket söder därom; Oppland ligger väster om Hedmark.
  15. Det svenska brev som nämns är det brev som den svenske befälhavaren Baltzar Bäck utfärdade till 'alla ärliga och förtroende jämtar uti allt Jämtland'. Om jämtarna ville slippa fördärv och undergång, skulle de ge sig under Sverige. Bäck lovade att om de gjorde det, skulle de skyddas mot danskarna och slippa all svensk plundring. Men om de ej gav sig åt Sverige, hotade Bäck att med rov, mord och brand hemsöka och ödelägga deras land. Då skulle inte ens barnet i vaggan skonas. Brevet bidrog till att jämtarnas försvarsintresse snabbt minskade.

NoteratLite statistiska uppgifter från 1613:

  1. Musketerare på 1600-taletMinst 1500 personer är namngivna i min översättning.
  2. Av de cirka 1470 odelsbönderna i Jämtland hade cirka 1300 förbrutit sin egendom. Den konfiskerades och ägaren blev i stället arrendator av sin egen gård.
  3. Totalt var förbrutet 2648 tunnor säd och arrendeavgifterna uppgick första året till 3972 mark=993 daler.
  4. För att lösa sin fredlöshet skulle de dömda dessutom betala totalt 7740 daler; ca 6 daler=24 mark per person.
  5. Som jämförelse var månadslönen denna tid för en piga ca ½ daler, en dräng 1 daler, en soldat 2 daler och en hantverkare 4 daler.
  6. Det fanns 128 änkor på gårdarna, ofta med små och omyndiga barn.
  7. Det fanns 42 personer, som under svenskarnas ockupatationstid, blev uttagna som knektar till Ryssland.
  8. Det fanns 205 personer, som var uttagna som knektar för de dansk-norska styrkorna i Jämtland. Det märkliga inträffade ibland att det fanns bröder, där den ene var uttagen som knekt för Sverige och den andre var uttagen som knekt för Danmark-Norge. Av dessa genom protokollen från räfsten kända knektar skulle man kunna göra den första kända militära mönsterrullan för Jämtlands del.
  9. Minst 500 personer, vuxna och barn, hade rymt till Norge, dom flesta till Tröndelagen, men också minst 50 till Hedmark (fylket söder om Tröndelagen) och minst 10 till Nordland (fylket norr om Tröndelagen). En del av dom blev kvar i Norge och bildade familj.
  10. 2 personer blev dömda att 'mista sin hals', alltså dödsdömda.
  11. 5 personer blev dömda att 'mista sin hals' om de inte rymde från Jämtland; alltså landsförvisade.
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.