Åtalade odelsbönder i Offerdals socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 

  • Märet Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 2 tunnor på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Maritte enke i Gielle).
  • Märet Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord utan bodde på barnens gård;
    Olof Månsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); kunde så 1 tunna på gården; halvparten tillkom hans omyndiga barn; kunde så 2 tunnor på gården, varav den ena tunnan tillkom änkan Märet barn och den andra tunnan tillkom Olof med sina syskon; andelarna för Olof och en gift syster var förbrutna; andelen för omyndige Lars Månsson om 1 ½ fjärdingar blev befriad; 2 ½ fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark; (Maritte enche i Tangeraassenn; Olluff Mogenssenn i Tangeraassenn; Las Mogenssenn).
  • Per Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); kunde så 2 tunnor på gården, varav 1 tunna tillkom hans syster i Hedmark, Norge, men eftersom hon inte hade presenterat sig så var 2 tunnor förbrutna och fick arrenderas för 3 mark; hade också en andel om 3 lass hö i Bångåsen, som fick arrenderas för ½ mark; (Peder Joenssenn i Tangeraas).
  • Jon Björnsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); kunde så 1 tunna på gården, varav tillkom en broder i Norge och en ogift syster 2 ½ fjärdingar; 3 ½ fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark och 6 skilling; Gunborgs andel om ½ fjärding blev befriad; hans hustrus jord var införd hos Olof Månsson i Tångeråsen; (Joen Biörsssenn i Tangeraas; Gunborg; Olluff Mogenssen i Tangeraas supra).
  • Sven Sivertsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 2 ½ tunnor på gården, som tillkom hans hustru; hade också 1 ½ tunnor i Kaxås; allt var förbrutet; 2 ½ tunnor i Önet fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling och 1 ½ tunnor i Kaxås för 2 mark och 5 skilling; (Swend Siwordssenn i Aunne).
  • Erik Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 2 tunnor på gården, som tillkom hans hustru; hade också 1 ½ tunnor i Gärde, som han köpt; allt var förbrutet; 2 tunnor i Önet fick arrenderas för 3 mark och 1 ½ tunnor i Gärde för 2 mark och 5 skilling; (Erich Ollssenn i Önne).
  • Nils Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord, men kunde så 2 tunnor på gården, som han pantat av Simon Andersson för 45 daler (180 mark), men hade inget pantbrev; då ägaren inte hade presenter sig var 2 tunnor förbrutna och fick arrenderas för 3 mark; (Niel Lauritzenn i Aune; Simon Anderssenn).
  • Lars Håkansson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 2 tunnor på gården; 5 fjärdingar tillkom en broder i Norge och 5 systrar, varav 3 fjärdingar var förbrutna; en av dessa fem systrar var också i Norge på Helgeland; båda Märet Håkansdotters andelar om tillsammans 1 ½ fjärdingar skulle bli befriade, men var förbrutna, då de inte hade inställt sig; en syster var i Sverige och en 'bellegen'; 1 ½ tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Las Hagenssen i Setter; Maritte Hagensdatter).
  • Måns Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade pantsatt en tunna till Jon Olofsson i Änge för 20 daler, men inte givit honom något pantbrev; hade köpt gården av Jon i Änge och resterade med 20 daler till honom, vilket skulle betalas; gården om 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Mogens Ollssen i Nygaard; Joen Ollssenn i Enge).
  • Lars Gregersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 3 ½ tunnor på gården; Olof Månsson i Bräcke hade en 3 part säd, som också var förbrutet; gården var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Las Gregerssenn i Aufflou; Olluff Mogenssenn i Breche).
  • Olof Stensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 4 tunnor på gården; hans barn tillkom efter deras moder Ingeborg, som var död före fejden, halva gården; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Olluff Steenssenn i Aufflou; Ingeborg).
    (Olof var en av de åtta representanterna för Jämtland, som fick stå till svars inför kung Christian IV:s rättarting i Köpenhamn den 11 juni 1613).
  • Olof 'Oudenssen', levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 2 tunnor på gården; 3 parter tillkom hans moder, som också var förbrutna; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Olluff Oudenssenn).
  • Per Andersson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Peder Anderssenn i Aufflou).
  • Jon Sigurdsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 2 tunnor på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hans fader Sigurd Jonsson låg sjuk; hade också 1 tunna i Söderåsen, som var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Joen Sigerssenn, Auffloed; Siggri Joenssenn).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 3 tunnor på gården; därav tillkom hans bror i Hedmark, Norge, och en ogift syster 1 ½ tunnor säd; andelarna för Olof och hans ogifta syster om 1 ½ tunnor var förbrutna; andelen för Kerstin Olofsdotter, som var piga, om ½ tunnor blev befriad; 2 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Olluff Olluffssenn i Aufflou; Kiersten Olluffsdatter).
  • Per Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; låg sjuk och Anders Larsson i Kaxås berättade på Pers vägnar att han hade en gård, där han kunde så 2 tunnor; därav tillkom hans hustrus ogifta syster 1 tunna; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; hade också 1 tunna säd i Svedje, som fick arrenderas för 1 ½ mark; (Peder Nielssenn i Kagsaas; Ander Lauritzen sammesteds).
  • Anders Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord om 3 fjärdingar; på gården kunde sås 2 ½ tunnor; två andelar av gården hade han pantat till Nils Jonsson i Bångåsen för 40 daler; Rågerd i Almåsa hade en andel om 20 daler; hela gården var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Anders Lauritzenn i Kogsaas; Niels Joenssenn, Bungaas; Ragier Almaas).
  • Inger Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt; (Ingier ennche i Kogsaas).
  • Olof Simonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 2 ½ tunnor på sin gård, som var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Olluff Simonnssenn i Kogsaas).
  • Per Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord, men bodde på en gård som tillkom hans styvbarn efter deras far; (Peder Pederssenn i Kogsaas).
  • Nils Sivertsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 1 ½ tunnor på gården; därav tillkom hans bröder i Hedmark, Norge, 3 fjärdingar, men eftersom de inte hade presenterat sig var hela gården förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Niels Siworssen i Kogsaas).
  • Olof Svensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Olluff Swenssenn i Kogsaas).
  • Jon Fastesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 5 fjärdingar på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Joenn Fastessenn i Liiden).
  • Helge Olofsson, levde 1613; kunde så 1 ½ fjärdingar, som var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark och 1 ½ skilling; andelarna för Erik och Hans Olofsson med sin syster Gertrud blev befriade; (Helge Ollsenn; Erich och Hans Ollssenn med sin söster Giertrud).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 2 ½ tunnor på gården; därav tillkom hans syster 1 ½ fjärdingar; hela gården var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; hade också en ängslott om 4 lass hö i Böle, som han pantsatt till Nils i Bångåsen för 24 daler och som fick arrenderas för ½ mark och 2 ½ skilling; (Olluff Ollssenn i Söraas).
    (Olof Olofsson i Söderåsen var nämndeman i Offerdals tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Ragnhild Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt; (Ragnild ennche).
  • Nils Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 1 ½ tunnor på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; hade också en tunna i pant av Torbjörn Andersson i Norge för 20 daler; en tunna fick arrenderas för 1 ½ mark (jordeboken har inte denna post; (Niels Joenssenn i Gungaas; jordeboken har Bungås; Thorbiörnn Anderssenn i Norge).
  • Nils Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 1 ½ tunnor på gården; därav tillkom en ogift syster Karin Olofsdotter ½ tunna, som blev befriad; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Niels Ollssenn i Bungaas; Karenn Ollsdatter).
  • Nils Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 1 ½ tunnor på gården; därav tillkom en broder Göte Andersson i Hedmark, Norge, halvparten, som blev befriad; 3 fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling (jordeboken har 1 mark och 3 skilling); (Niels Anderssenn i Bingaas; Goutte Anderssenn).
  • Helge Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 1 ½ tunnor på gården; därav tillkom en syster till hustrun 3 fjärdingar; kvinnans till Hemming i Kvissle andel om 3 fjärdingar blev befriad; 3 fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling (jordeboken har 1 mark och 3 skilling); (Helge Joenssenn i Bungaas; Hemig Quistle hans quinde).
  • Torkjell Helgesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade ingen jord; (Thorkield Helgenn i Bungaas).
  • Olof Klemendsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; bekände hans son att han hade jord om 2 ½ tunnor, som var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; hade också en ängslott i Västbyn i Offerdal om 6 lass hö, som fick arrenderas för 1 mark; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt på grund av hans armod och sjukdom, hade legat på sin säng i 10 år; (Olluff Clemindssenn i Bungaas).
  • Olof och Per Hemmingsson, båda levde 1613; båda hade svurit svenskarna trohetsed; Per hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); på gården kunde sås 2 tunnor säd; därav tillkom 5 bröder i Norge och en syster 1 ½ tunnor säd; Olofs och Pers andelar om ½ tunna var förbrutna; Jakob och Jon Hemmingsson med deras bröder befriade 1 ½ tunnor; ½ tunna var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Olluff och Peder Hemigssenn; Jacob och Joen Hemigssenn; jordeboken anger gården till Eskebergh).
  • Bengt Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; på gården kunde sås 2 ½ tunnor, som var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Bend Joenssenn i Egbergh; jordeboken har Eskeberg).
  • Erik Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; på hustruns gård kunde sås 2 tunnor säd; hustrun dog under den tid svenskarna hade landet; hela gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Erich Ollssenn i Almaas).
  • Rolf Olofsson, dog våren 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hans dotter bekände att det kunde sås 2 tunnor på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Rolluff Ollssenn i Allmaas).
  • Nils Helgesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Niels Helgessen i Almaas).
  • Olof Månsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; på faderns gård kunde sås 4 tunnor säd; hans faster hade en 3 part; hela gården var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; hade också en ängslott om 2 lass hö i pant av Per Larsson i Tångeråsen, som fick arrenderas för 6 skilling; (Olluff Mogenssenn i Bechenn).
  • Olof Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; gård om 'haldffempte' (5 ½) tunnor med en liten ängslott var förbrutet och fick arrenderas för 6 ½ mark och 5 skilling; (Olluff Lauritzenn i Bechenn).
  • Hans Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården; därav tillkom en omyndig brorson Nils Olofsson 3 fjärdingar; 2 tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark och 7 skilling; (Jenns Ollssenn i Grytte; jordeboken har Hanns).
  • Mårten Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade ingen jord; (Mortenn Ollssenn, Lanndöe).
  • Olof Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hade också 2 tunnor säd i Väster Rise, som fick arrenderas för 3 mark; (Olluff Erichssenn, Landöen).
  • Olof Månsson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed och hade tjänat sin fader; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt för hans armods skull; (Olluff Mogenssenn i Landöen).
  • Olof Tomasson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; hans mor i byn hade också ½ tunna, som var förbrutet; 2 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Olluff Tomissenn i Landöen).
  • Jon Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården tillsammans med sin hustru; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Joenn Pederssenn i Lanndöen).
  • Bengt och Erik Persson, båda levde 1613; båda hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Benndt och Erich Pederssenn bröder i Bye).
  • Simon Jönsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Simonn Jenssenn i Landöen).
  • Elin Nn, levde som änka 1613; hade ingen jord; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt; (Ellin enche i Westbye).
  • Anders och Per Jonsson, båda levde 1613; båda hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården; därav tillkom deras ogifta syster Märet Jonsdotter ½ tunna, som blev befriad; 2 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Anders och Peder Joenssenn bröder i Berg).
  • Gure Nn, levde som änka 1613; hade ingen jord; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt; (Gure ennche i Ullsaas).
  • Erik Håkansson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade ingen jord; (Erich Hagenssenn, Udaas).
  • Kerstin Nn, levde som änka 1613; hade jord om 3 lass hö på en ängslott i Skarpås, som var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark; (Kiersten ennke i Ulsaas; engeslett i Scharpaas).
  • Tord Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Thord Ollssenn i Ulsaas).
  • I tionde för år 1600 finns i Ulfsås Olof Larsson, Guri änka och Erik Toresson i Ulfsås, i nämnd ordning. (Tack Gunnar Sjölander)
  • Mårten Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; hade en 3 part i pant för 66 daler av barnen till Jon Persson i Stavre; hela gården var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Morten Nielssenn i Staffre; Joen Pederssenn, Staffre).
  • Erik Månsson, hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Erich Mogenssenn, Staffre).
  • Lars Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; två tunnor säd var pantsatta till Jon i Änge och Nils Jonsson i Faxnälden för 100 daler, men något pantbrev fanns inte; hela gården var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Las Lauritzenn i Staffre; Joen i Ennge; Niels Joenssen i Faxenelff).
  • Ellin Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Ellin Joenssenn i Staffre).
  • Jon Olofsson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed; hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Joenn Ollssen i Enche).
    (Länsmannen Jon Olofsson BLIX (ca 1560 - efter 1643), gift med Ingeborg Gregersdotter (1562 - 1645), finns i boken 'Skanke ätten', sid 327, Robelin, genom fadern Olof Jonsson i Kapp, som var gift med en dotter till kyrkoherde Måns Blix (ca 1502 - 1570) i Undersåker, Z, och Inga Hansdotter från Norrala, X).
  • Lars Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling (jordeboken har 1 ½ mark och 5 skilling; hade en svåger i Hedmark, Norge, med andel om 1 tunna, som var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Las Joensen i Eide).
  • Halvar Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Haldwor Oelssenn i Eed).
  • Helge Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården; modern, änkan Karin, tillkom ½ tunna; andelen om 1 fjärding för Gertrud Nilsdotter blev befriad; 2 ½ tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 1 daler och 3 skilling; (Helge Nielsenn i Swedie; Karren enche; Giertrud Nielsdatter).
  • Olof Gertsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt för hans sjukdoms skull; Magnhild Andersdotter, levde 1613; hade förbrutit i samma gård 3 fjärdingar; gården var förbruten och fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling; Joen i 'Holumb' i Stjördal hade en andel om 1 ½ tunnor i gården, som befriades; (Olluff Giertzenn i Langesund; Magnild ennche; jordeboken har under Lanndsum Manngnell Andersdaather; Joen i Holumb i Stördallen).
  • Jon Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Joenn Anderssen i Öster Riisse).
  • Pål Jönsson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed; bodde på gården; (Powell Jenssenn i Öster Riisse).
  • Magnhild Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; 2 tunnor kunde sås på gården, som tillkom hennes mans barn av vilka en sons - han hade varit knekt - andel var förbrutet; 3 systrar och en bror var i Norge och 2 systrar var ogifta här i landet; Nils Nilsson med sin syster Ingeborg och Anna hade befriat sina andelar om 3 fjärdingar; 5 fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Magnild enche i Öster Riisse; Niels Nielssen med sin söster Ingborg och Anne).
  • Nils Pålsson, var död; ingen svarade på hans vägnar; det var en ganska ringa gård, och det tillkom ett omyndigt barn efter sin far Nils Pålsson, som dog i fejden och var sjuk alltid 'tillforn'; (Niels Powellssenn i Öster Riisse).
  • Jon Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården; en ängslott fanns också vid gården och det kunde då sås tillsammans 4 ½ tunnor; därav tillkom hans syster Berit i Hedmark, Norge, 3 parter om 1 ½ tunnor, som blev befriade; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Joenn Anderssenn i Wester Riisse; Beritte).
  • Bengt Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Bendt Pederssenn den mindre i Flattmou).
  • Bengt Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; hade 3 bröder och 3 systrar i Norge; den ene brodern och den ene systern var utlösta; andelarna om ½ tunna för barnen till Anders Bengtsson och Jon Bengtsson blev befriade; 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Store Bend ibid; jordeboken har Stourre Benndt Pederssönn; Anders Bendssenn och Joen Bendssen).
  • Jon Håkansson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; var en leilending (arrendator) och bodde på en gård, som tillkom barn; (Joenn Hagenssenn i Klepen).
  • Olof Vigersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; andel fanns för en bror som varit i Norge i 20 år och inte fått ut något av andelen; systern Kerstin Vigersdotter hade befriat sin andel om 1 ½ fjärdingar; 1 ½ tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Olluff Wigerssen, Klepen; Kiersten Wiigersdatter).
  • Olof Tyrisson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; andelar fanns för 2 systrar i Norge och 3 bröder, som var Nils, Jöns och den andre Nils Tyrisson i Örlandet, Norge; Märet Tyrisdotters andel om 1 fjärding blev befriad; det övriga var förbrutet, eftersom de som var i Norge inte hade presenterat sig och en hade varit knekt och en syster var 'landliussen' (landsförvisad ?); 3 ½ tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 5 ½ mark och 3 skilling; (Olluff Törissen i Berg; Niels och Jens Törissen och anden Niels Törissenn; Maritte Törissdatter).
  • Lars Jönsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna) och dömdes fri; (Lauritz Jenssenn i Berg).
  • Torgier Nn, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; andelar fanns för en bror i Ryssland, som var förbrutet och en bror som var en leilending (arrendator) dräng; 1 tunna och 1 ½ fjärdingar var inte förbrutna; Anders Anderssons andel om 2 ½ fjärdingar blev befriad; 1 tunna och 1 ½ fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 2 ½ skilling (jordeboken har 2 mark och 1 ½ skilling); (Thagiei i Ugaard; jordeboken har Thorgier N; Anders Anderssen).
  • Nils Simonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hans hustrus gård, som var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Niels Simonssenn i Ugaard).
  • Olof Nilsson, levde 1613; ½ tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; andelarna om 3 fjärdingar för Sivert och hans syster Anna blev befriade; (Olluff Nielsen; Siword och hans söster Anne).
  • Arne Guttormsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Arnne Gutterssen i Böiliid).
  • Lisbet Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Lissabett ennche).
  • Erik Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor och 1 fjärding kunde sås på gården; andelarna för de ogifta systrarna Karin och Märet om 1 tunna och ½ fjärding blev befriade; 1 tunna och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark och 3 ½ skilling; (Erich Erichssenn paa Alueraas; jordeboken har Thulleraas; Karrenn och Maritte).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Olluff Olluffssenn i Tolffaas).
  • Per Larsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna) och hade ingen jord; (Peder Lauritzenn i Offuerdall).
  • Ander Eriksson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); jorden var inskriven; (Anders Erichssen i Owerdall).
  • Jon Kristensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); jorden var inskriven; (Joenn Kristennssenn i Berig).
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.