Åtalade odelsbönder i Lockne socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 

  • Nils Sivertsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 ½ tunnor kunde sås på gården; andelar fanns för fem syskon; 2 var i Trondheim, Norge, 2 var hemma, varav en omyndig, det femte syskonet var Nils kvinna, som hade förbrutit sin andel; andelarna för Gertrud och Agnes om 1 ½ tunna blev befriad; andelarna för Nils kvinna och de 2 systrarna i Trondheim om 2 tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark och 7 skilling; (Niels Sigerttssen i Walbache; Gierttrud och Angnis).
  • Anders Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på denna gård; ägde 1 tunna tillsammans med sin hustru; halva gården ägdes av hans styvbarn efter deras moder, som var död; den andra halvparten hade Anders köpt; eftersom styvbarnen inte hade presenterat sig var allt förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; (Anders Nielssen ibidem).
  • Per Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; var en leilending (arrendator) och brukade en gård som tillkom barn; Per hade rymt (sannolikt till Norge); (Peder Nielssenn, leilending).
  • Inger Nilsdotter, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade andel i Fugelsta, Marieby om ½ tunna, som var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; Nils Nilsson var brukare av detta och skulle betala i Marieby socken; (Ingier Nielsdatter i Warbackenn i Lochne; Niels Nielssenn Fuldstaa); (detta stycke är placerat sist i Lockne socken, men torde avse Vålbacken).
  • Seborg Nn, levde änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; maken Helge Olofsson hade skjutits av svenskarna, då han inte ville svära dem trohetseden; änkan Ingers i Haga jordsdel om 1 tunna i gården var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Zeborigh, encke i Eedt; Ingier, enncke i Hagge).
  • Olof Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; hade 7 bröder, varav 5 hade förbrutit sina andelar; 3 tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark och 3 ½ skilling; (Olluff Pederssen paa Eedt).
  • Östen Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade 1 tunna av jorden för sin del; (Esteen Pederssen ibidem; ingen landskyld upptagen).
  • Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på hans andel av gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; en syster var tjänstepiga; (Peder Oelssenn i Haxengh).
  • Olof Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor säd kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ daler; (Olluff Pedersen ibidem).
  • Olof Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Olluff Nielssenn ibidem).
  • Anders Nilsson, hade rymt (sannolikt till Norge); (Anders Nielssen).
  • Nils Jönsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Niels Jenssen).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Olluff Joenssenn ibidem).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; (Oluff Oelssenn, Röesböll).
  • Faste Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården i Rossbol, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; hade också jord i Ångsta om 1 ½ fjärdingar, som fick arrenderas för ½ mark och 1 ½ skilling; (Faste Joennssen ibidem).
  • Per Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården i Rossbol, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; hade också jord i Ångsta om 1 ½ fjärdingar, som fick arrenderas för ½ mark och 1 ½ skilling; (Peder Joensen ibidem).
  • Sigvard Olofsson, levde 1613; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Sigwordt Oelssenn ibidem).
  • Per Larsson, båda levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed och dömdes fri; sonen Lars Persson hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); Lars hade varit spejare och hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Peder Lauridssen; Laurids Pederssen).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hans far hade svurit svenskarna trohetsed, innan han dog; Olof hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Olluff Joennssen i Döwigen).
    (Olof Jonsson i Döviken var nämndeman i Brunflo tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Erik Bengtsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Erich Bendtssen i Espennes).
  • Jon Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Joenn Pedersenn ibidem).
  • Erik Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Erich Lauridssen i Hoegenn).
  • Östen Olofsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Östeen Olluffsenn ibidem).
  • Märet Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Maritte, encke ibidem).
  • Jon Olofsson, levde 1613; 1 tunna och 1 fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Joenn Oelssenn i Hoeggen).
  • Anders Månsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Anders Mougenssen ibidem).
  • Nils Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Niels Oelssenn).
  • Jon Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; Jon var mästermannen (skarprättaren) i Jämtland; 1 ½ tunnor och ½ fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 ½ mark; hade också egendom i Vigge, Lockne, om ½ tunna, som fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Joen Oelsen paa Eed).
  • Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Peder Oelssen paa Wallne);
  • Anders Olofsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; hade också jord i Tramsta om ½ tunna, som fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; på samma gård bodde fattige husmannen (lantarbetare som ägde sitt hus, men inte jorden) Per Björnsson, som kunde så 1 ½ fjärdingar, som var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark och 1 ½ skilling; (Anders Oelsenn ibidem; hussmand Peder Biörnsen).
  • Engelbrekt Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Ingelbrett Pederssen i Berigsöyen).
  • Sigrid Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord, utan gården tillkom barn; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt för hennes sjukdoms och fattigdoms skull; (Ziigrii, encke i Bergöenn).
  • Per Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Peder Joenssen, ibidem).
  • Lars Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; hans små styvbarn, som ännu inte var vuxna, ägde gården; Lars hade andel om ½ tunna säd i Ede, men den var upptagen under Ede; (Lars Pederssen).
  • Sten Östensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hans andel av gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Steenn Estenssen ibidem).
  • Jon Larsson, levde 1613; hans far, som var utlevad man, hade svurit svenskarna trohetsed; Jon hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hade en faster som bodde i Frosta, Norge, och som inte var utlöst ur gården; (Joenn Lauridsen ibidem).
  • Jöns Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna och ½ fjärding kunde sås på hans andel av gården; 2 tunnor och 1 fjärding kunde sås på hela gården; hade 2 systrar och den ene som var gift i Rauffuen hade förbrutit sin andel; den andre bodde på Helland; 2 tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark och 7 skilling; (Jens Lauridssen i Berrigh).
  • Olof Karlsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna och 1 fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Olluff Karllsenn).
  • Ragnhild Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; bodde på egendom, som tillkom barn; (Ragnilld, encke i Berrigh).
  • Jakob Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på hans andel av gården; 3 ½ tunnor kunde sås på hela gården; hade en bror i Hedmark och en bror i Nordland och omyndiga systern Ingeborg Eriksdotter, som tjänade här i landet och hennes andel om ½ tunna blev befriad; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Jacob Erichssen i Loche; Ingeborigh Erichsdatter).
  • Erik Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hans jord uppgick till 1 fjärding säd; 2 tunnor kunde sås på hela gården och andelar fanns för 2 bröder i Hedmark och 3 systrar sammastädes; eftersom syskonen inte hade presenterat sig så blev 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Erich Nielssen i Lochne).
  • Sven Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen egen jord utan gården tillkom barn; hade pantsatt 2 tunnor säd till Jon 'maller' i Änge; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Swend Lauridssen ibidem).
  • Nils Persson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna) och hade följt med styrkorna över fjället; dömdes fri; (Niels Pederssenn i Östby).
  • Sigvard Persson, levde 1613, men var en utlevad man; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; hade en son Daniel; hustrun var död för 12 år sedan och Sigvard hade köpt något i gården för sin kvinnas pengar; hela gården var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Sigword Pederssen i Brandsted).
  • Jon Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Joenn Andersenn ibidem).
  • Olof Klementsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; den ena tunnan tillkom honom och ½ tunna tillkom omyndiga barn; (Olluff Chlemindssenn ibidem).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också 1 ½ tunnor i Tramsta, som fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; hade också en pantgård i Loke om 2 tunnor säd och som inte hade varit i bruk under lång tid; fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling; (Olluff Olluffsen i Blecke).
    (1590 köpte Olof Olofsson i Bleka jord i Väster-Berge i Lockne).
  • Nils Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Niels Joennsenn i Blecke).
  • Nils Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; det fanns också en ängslott; (Niels Oelsenn ibidem).
  • Rasmus Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna och 1 fjärding kunde sås på hans hustrus gård, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Rasmus Pederssen Thandenn).
  • Jöns Eliasson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; hade en syster i Stjördal, som ägde ½ tunna med honom; (Jenns Ellianssen ibidem).
  • Per Eliasson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 1 tunna och 1 fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Peder Elliansenn ibidem).
  • Jöns Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen egen jord utan var en leilending (arrendator); (Jens Lauridssen ibidem).
  • Olof Olofsson, levde 1613; var en gammal och skröplig man; hade svurit svenskarna trohetsed; hans son Per hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 ½ tunnor och 1 fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 daler och 3 skilling; (Olluff Olluffsen ibidem).
  • Olof Persson, levde 1613; 1 tunna och 1 fjärding kunde sås och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Olluff Pedersenn Thanden).
  • Karin Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; ½ tunna kunde sås på jorden och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; hade också jord i Vagled, Frösön om 2 ½ fjärdingar, som fick arrenderas för 1 mark; (Karrenn enche ibidem).
  • Jon Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); gården uppgick till 2 ½ tunnor och 1 ½ fjärdingar med allt uppbjudet pantgods, som skulle vara ½ tunna och 1 fjärding säd, som tillkom hans farbrors barn i Skien, Norge; det fanns också jord i Nordanberg om 3 lass hö; gården hörde till Olof Stefansson, som var ofri tillsammans med sina bröder i Skien och Jon 'maller' och hans bröder hade pantat till sig gården för en stor summa pengar, mer än vad gården var värd; gården var förbruten och fick arrenderas för 7 ½ mark; (Joenn Oelssenn paa Engge; Olluff Stophanssen; Joenn maller).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården; andelar om 1 ½ fjärdingar fanns för barn efter deras döda mor; Olof hade rymt till 'Wermo' och miste sin hustru och hade farit med fogdens korn; (Olluff Oelsen ibidem; ingen landskyld upptagen).
  • Jon Olofsson, hade blivit tagen till knekt i Ryssland av svenskarna och hade ingen jord; (Joenn Oelsen ibidem).
  • Erik Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; hade också jord i Ångsta om 1 ½ tunnor säd, som fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Erich Nielssen i Byen).
  • Erik Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 3 ½ tunnor säd kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; (Erich Erichssen ibidem).
  • Jon Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor säd kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Joenn Nielssen ibidem).
  • Lars Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade dragit till Sverige och hade andel om 1 ½ tunnor säd; 3 tunnor kunde sås på hela gården; den andra halvan ägdes av 2 pigor och gifte drängen Måns, som tjänade hos Chlemind Jacobssen (Clemet Jakobsson i Trondheim, Norge); Lars hade köpt ut en gift invalid person med andel i gården; drängen Måns och pigornas andelar blev befriade; 1 ½ tunnor fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Laes Pederssen i Lassbye; drengen Mogenns).
  • Helge Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Hellge Lauridssen i Lasby).
  • Måns Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på hustruns jord; gården tillkom hans hustru och hennes syster, en fattig blind piga och hennes andel skulle brukas obygslad; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Mogenns Joenssen ibidem).
  • Olof Olofsson, hade dragit till Sverige; jorden var hans hustrus egendom och var utsatt till Kristoffer Eriksson i Fäste, Hackås, och Jöns Eliasson i Tandsbyn; gården var förbruten, eftersom det hade skett under fejden sedan Olof svurit svenskarna trohetsed; hade en syster som var piga i Sverige och vars andel blev befriad; 3 fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling; (Olluff Oelsen i Thorsbyen; Christopher i Fested; Joenn Ellianssen i Thande).
  • Guttorm Jönsson, hade dragit till Sverige; 1 tunna kunde sås på jorden, som var pantsatt före fejden till Jon Nilsson i Bye för 23 ½ daler; gården var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Guttor Jensen i Engestad; Joenn Nielssen paa Bye).
  • Nils Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på hans andel av gården, som var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; Niels Nielssenn ibidem).
  • Erik Olofsson, levde 1613; 2 tunnor kunde sås, som var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; Erich Oelsenn i Angsted).
  • Nils Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; hade en brorson och en syster i Sverige; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Niels Pederssen i Riisse).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hade också jord i Tramsta om 1 tunna, som fick arrenderas för 1 ½ mark; (Olluff Oelssenn ibidem).
  • Karin Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hon ägde halva gården tillsammans med sina omyndiga barn efter deras salige fader; den andra halvan av gården hade hennes barn befriat efter deras far; (Karren enncke ibidem).
  • Kristoffer Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 1 tunna på sin andel av gården; en systers andel om 1 fjärding var förbrutet, eftersom hon var gift i Sverige och hennes man hade med svenskarna fört krig emot riket; på hela gården kunde sås 3 tunnor och det fanns 2 bröder och 3 systrar; Kristoffer hade förbrutit sin andel och en syster var utlöst och de andra var i Hedmark, Norge; en syster var på sockenstugan och en var död; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Christopher Oelsenn i Forstad).
  • Sten Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; ½ tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Steenn Joensenn ibidem).
  • Erik Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården och Eriks andel var 1 fjärding; det fanns 10 syskonlotter; 2 bröder hade förbrutit sina andelar; 5 fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark och 5 skilling; andelarna för bröderna Olof Eriksson och Per Eriksson blev befriade; änkan Karin i Forsta hade svurit svenskarna trohetsed och hennes jord tillkom hennes barn; Jöns Eriksson hade varit knekt i Ryssland (för svenskarna) och hans fjärding var förbruten och fick arrenderas för 7 skilling; (Erich Pederssen ibidem; Olluff Erichssen och Peder Erichssen; Karen enche i Forstad; Jens Erichssen.
  • Mats Björnsson, levde 1613; andel om 2 ½ fjärdingar tillkom hans son Mats, som var tagen som knekt till Ryssland (för svenskarna); andelen fick arrenderas för 1 mark; (Matzs Biörnssen i Langenge).
  • Olof Matsson, levde 1613; såväl Olof som modern hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Olluff Matzsen ibidem).
  • Sigrid Nn, levde som änka 1613; jorden om 1 tunna tillkom henne och hennes systerdotter; hennes man var dräpt av svenskarna och landsherren (Claus Daa i Trondheim) hade därför befriat henne; (Zigrii).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; jorden tillkom hans styvbarn; hade också jord i Handog, Lit, om ½ fjärding i pant; (Olluff Oelssenn paa Nordenberigh).
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.