Räfsten med jämtarna 1613

Christian IV
Min översättning till svenska av den dansk-norske kungen Christian IV:s räfst (upptuktelse) med jämtarna år 1613. Notera att Norge löd under danskt styre mellan 1450-1814 och att Jämtland hörde till Danmark fram till år 1645.
Originaltexten är hämtad från landsarkivarie Hasse Petrinis bok på danska. Observera att kursiverad text inom parentes i socknarna är mina kommentarer. I menyn till vänster finns en sockenkarta över Jämtland och i en del socknar finns det noteringar, som jag hämtat från min forskning.
Bild: Dansk-norske kungen Christian IV, 1577-1648.
Gustav II Adolf
För släktforskare är de danska protokollen av räfsten 1613 en bra källa, eftersom man får uppgifter om befolkningen, gårdarna och de 605 byarna i Jämtland långt innan kyrkböckerna kom i bruk.
Översättningen till svenska är sorterad sockenvis i menyn till vänster. Läs gärna om bakgrunden till räfsten, så förstår du lättare de olika sammanhangen.
Skattelängder och domböcker kan tillsammans med uppgifterna från räfsten ge en ganska bra bild av personerna och gårdarna i socknarna på 1600-talet.
Bild: Svenske kungen Gustav II Adolf, 1594-1632.
Knekt 1613
I stort kan man säga att Sverige ville ta makten och kontrollen av det dansk-norska landskapet Jämtland. De brände och plundrade Jämtland, men fick återlämna landskapet till Danmark-Norge vid freden i Knäred år 1613. Bönderna fråntogs sedan sina gårdar av Danmark-Norge för att de hade svurit svenskarna trohetsed, därav namnet räfsten.
Den svenska drottningen Christina återgav dock de jämtländska bönderna deras bördehemman genom en resolution den 24 december 1645.
Under den dansk-norska räfsten berättade till exempel änkan Agnes i Klövsjö, att hennes man hade blivit stekt av svenskarna för att han inte ville svära dem trohetsed.
Bild: Knektar vid tiden för räfsten.
Bonde 1555
Landsarkivarie Hasse Petrinis bok från år 1959 om den dansk-norska räfsten i de jämtländska socknarna är en avskrift av de danska protokollen från 1613. Jag har översatt bokens text till svenska och resultatet finns i socknarna till vänster. Inom parentes i min översättning finns namnet och platsen på danska. Cirka 1500 personer är namngivna, och 78 av dom finns också i min släktkrönika. 76 av personerna har hänvisning till boken om Skanke ätten av Robelin. 49 av personerna eller deras barn finns med sina signetavtryck i boken Freden i Brömsebro 1645 av Jämtlands läns Fornskriftsällskap.
Bild: Bonde enligt Olaus Magnus 1555.
Godkänt av W3C Godkänt av W3C
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
100 besök per dag under senaste året, (Awstats).
Uppdaterad 2013-04-27.