Åtalade odelsbönder i Hammerdals socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 

  • Hemming Olofsson, levde 1613; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Heming Ollssenn i Loraas).
  • Helga Nn, levde som änka 1613; var änka efter Per Eriksson; hade givit svensken 'tribut'; 3 fjärdingar kunde sås i Lorås och fick arrenderas för 1 mark och 3 ½ skilling; en andel i Solberg fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt för hennes fattigdoms skuld och för att hon inte hade svurit svenskarna trohetsed; (Hellge encke, affgangen Peder Erichsens).
  • Olof Andersson, levde 1613; 1 tunna kunde sås på hans andel i gården; hans hustrus syster Märet Olofsdotters andel om 1 tunna blev befriad; gården var förbruten och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Oluff Anderssenn i Loraas; hans quindis söster Meritt Ollssdotter).
  • Lars Pålsson, levde 1613; 1 tunna och 1 ½ fjärdingar kunde sås på gården; 2 ½ tunnor kunde sås på hela gården; befanns att denne Lars ägde två parter i gården, som var 1 ½ tunnor och ½ fjärding och hans brorsbarn 3 ½ fjärdingar; hans brorsbarns andel om ½ tunna var förbrutet, tillsammans 1 ½ tunnor fick arrenderas för 3 mark och 3 ½ skilling; en omyndig systers - Märet Nilsdotter - andel om 1 ½ fjärdingar blev befriad; denne Sigrid fanns i gården ovan, ty samma barn var hennes barn och gården ärvde de efter deras far, som var död före fejden; (Lauritzs Pederssenn ibid., jordeboken har Lass Powellssönn; hans sösters, umyndig Maritt Nielsdatter)
  • Per Henriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed och var satt till länsman av svenskarna, dock hade gett kunskap till Norge om det infall svenskarna gjorde på 'Snaassenn' år 1612; 1 ½ tunnor kunde sås på hans andel av gården; 6 tunnor kunde sås på hela gården; det fanns totalt 8 syskonlotter, 3 lotter om 2 tunnor och 1 fjärding var förbrutna och fick arrenderas för 3 mark och 7 skilling; 5 syskonlotter - om tillsammans 3 ½ tunnor och 3 fjärdingar - blev befriade; andelarna för Mårten Henriksson samt Sara, Kerstin och Ellst blev befriade; (Peder Henndrichssenn, Fuiraas; Motten Hennrichsen, Sarre, Kiersten och Ellst)
  • Olof Björnsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed;1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Olluff Biorssenn i Fiuraas).
  • Jöns Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården; hans gifta syster Märet hade andel i gården; gården var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Jens Pederssenn ibid.; Marritte).
  • Anders Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 5 fjärdingar kunde sås på gården, men 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; deras bror Gudmund Persson hade inte presenterat sig och det fick bröderna stå för; (Andres Pederssenn ibid.; Gundmund Pedersenn).
  • Erik Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 tunnor kunde sås på gården och det var förbrutet; hade en ogift faster till sytning hos Olof Eriksson; hade flera bröder, varav en var i Bergen, Norge, och som inte hade presenterat sig; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Erich Ollsen i Fyraas; Olluff Erichsenn).
  • Björn Hemmingsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på hans andel och 2 tunnor kunde sås på hela gården; hade köpt ut 4 systrar; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Biörnn Hemigsenn i Fyraas).
  • Lars Eriksson, levde 1613, men var inte närvarande och låg huggen hemma; 1 ½ tunnor kunde sås på gården med det hans mor brukade; hans syskons andelar var också förbrutna; gården var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Lauritz Erichsenn i Fyraas).
  • Olof Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Olluff Lauritzönn i Fyraas).
  • Sven Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed, men var en 'kröbling'; sonen Lars Svensson hade svurit svenskarna trohetsed; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Swend Lauritzonn i Solberig; Lauritzs Swenssenn).
  • Anders Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, men erkände att det kunde sås 3 tunnor; gården var förbruten och fick arrenderas för 5 mark; (Annders Nielssenn i Soelberg).
  • Lars Fastesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, men det befanns att det kunde sås 3 tunnor; gården var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Lauritz Fastensen i Solberg).
  • Björn Botulvsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på hans andel av gården; 3 tunnor kunde sås på hela gården; hade en syster med andel i gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Biörnn Powelsen i Solberg, jordeboken har Biörnn Bothellssönn).
  • Per Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; hade också en köpt slåttervall i Viken; gården var förbruten och fick arrenderas för totalt 3 mark och slåttervallen för ½ mark och 5 skilling; (Peder Joensenn i Sollberg).
  • Olof Hemmingsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; blev uttagen som knekt (för svenskarna) till Ryssland 16 år gammal; gården i Yttersolberg om 3 fjärdingar var förbruten och fick arrenderas för 1 mark och 5 skilling; (Olluff Hemigsenn i Solberg).
  • Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som han hade köpt och som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Peder Ollsenn i Wiigenn)
  • Nils Svensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården; 1 tunna tillkom hans moder Ingeborg och den delen befriades; den andra delen ägdes av Nils och hans bröder, som inte hade inställt sig och därför var förbrutet; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Niels Swensenn paa Eiid; moeder Ingborg).
  • Olof Hansson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Olluff Hansenn paa Eid).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hade också egendom i Görvik om ½ tunna, som var förbrutet och fick arrenderas för totalt ½ mark och 5 skilling; (Olluff Oelssenn ibid.).
  • Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; det fanns också i Andersgård en obrukad del om ½ tunna, som syskonen Kerstin Björnsdotter och Gundel ägde; Kerstins del blev befriad, men Gundel hade förbrutit sin andel om 1 fjärding under fejden, eftersom hon själv hade brukat den och fick arrenderas för 7 skilling; (Peder Ollssenn paa Eid; Kiersten Biörsdatter och Gundel).
  • Erik Hansson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; var bror till Olof Hansson; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Erich Hanssenn paa Eid).
  • Anders Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hans andel i gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också egendom i Görvik om 2 lass hö, som fick arrenderas för 6 skilling; (Anders Nielssenn paa Eid).
  • Kerstin Nn, levde som änka 1613; hade givit svensken tribut; hade 1 tunna som tillkom henne och hennes son ovan och 3 gifta döttrar, som hörde kungen till; den andra tunnan tillkom hennes omyndiga barn, dock nyttjade hon helparten därav att besitta en tid; 2 tunnor kunde sås på gården och den ena tunnan hade Per Andersson och hans 3 gifta systrar förbrutit; gården fick arrenderas för 1 ½ mark; andelarna för Sven och Nils och systern Gölin om 1 tunna blev befriade; (Kiersten enke; Peder Anderssenn med 3 sin giffte sösterer; Swend och Niels med sin söster Goulle).
  • Anders Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed och blev uttagen till knekt (av svenskarna) till Ryssland; ägde 1 ½ tunnor i gården; brodern Jon Persson hade en andel om ½ tunna, och han hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna) och rymt till Norge; 1 tunna kunde sås på dessa gårdar; Anders Persson och Jon Persson hade förbrutit sina andelar som var ½ tunna och ½ fjärding, som var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark; andelarna för Olof Persson och Indtzell Persdotter om 1 ½ fjärdingar blev befriade; (Anders Pederssenn paa Eid; Joen Pederssenn; Olluff Perssn och Indtzell Pedersdatter).
  • Måns Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hans andel var 1 tunna och han hade köpt ut en 'spedalsch' broder och skall ändå ge sin broder 3 daler; 1 ½ tunnor kunde sås på gården och tillkom modern Sigrid ½ tunna; gården var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Mogens Pederssen paa Eid; moder Zigri).
  • Erik Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Erich Pederssen paa Eid).
  • Jon Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Joenn Erichssen).
  • Sten Björnsson, levde 1613; hade tjänat svenskarna; hans andel var ½ tunna och 1 ½ fjärdingar; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Stenn Biörsenn paa Eid).
  • Lars Jonsson, levde 1613; hade givit svenskarna skatt; 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; hade (enligt jordeboken) också ½ tunna i Viken, Fyrås, som fick arrenderas för tillsammans ½ mark och 5 skilling; (Las Joensenn, Haugaas).
  • Olof Eriksson, levde 1613; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hade också jord i Solberg om ½ tunna, som fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Olluff Erichsen).
  • Israel Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Israell Lauritzenn ibid., ingen landskyld upptagen).
  • Anders Eriksson, levde 1613; var en liedlending (arrendator); gården hörde till små barn; ville fly gården; (Anders Erichsenn paa Hugaas).
  • Anders Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås tillsammans med hans hustru; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Anders Nielsenn paa Aasenn).
  • Sven Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås, varav 3 på gården i Åsen, som fick arrenderas för 4 ½ mark; 1 tunna i Ede fick arrenderas för totalt 1 ½ mark; (Swend Pedersenn paa Aasenn).
  • Hans Eriksson, levde 1613; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Hanns Erichsenn paa Aasen).
  • Tomas Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; var en 'liedbording' (arrendator); 1 ½ tunnor kunde sås på gården; hade 2 bröder i Norge - Jon och Nils Svensson, vilkas andelar om 1 tunna blev befriad; andelarna för systrarna Märet och Kerstin Sivertsdotter var förbrutna; gården var förbruten och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Thomis Pedersenn; Joen och Niels Swensenn; Maritte och Kiersten Siwortzsdatter).
  • Olof Pålsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hade också en liten del i Viken, som fick arrenderas för 3 skilling; (Olluff Powelssen).
  • Per Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Peder Pedersenn); (i jordeboken finns ingen med detta namn; Anders Pålsson med landskyld 1 ½ mark följer efter Olof Pålsson och före Per Andersson).
  • Per Andersson, levde 1613; 1 ½ tunnor kunde sås på gården; andelarna för Erik och Märet Andersdotter om 1 tunna och 1 fjärdingar var förbrutna; gården var förbruten och fick arrenderas för 2 mark; (Peder Andersenn).
  • Eriks barn, levde 1613; en andel om 1 fjärding för hans barn med sin sista kvinna blev befriad. (Erichs börnn med hans siste quinde i Hammerdall).
  • Jon Gundersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som tillkom honom och två systrar, Jons andel var 3 fjärdingar; andelarna för Jon och en syster i Åskott om 1 ½ tunnor var förbrutna och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; andelen för en piga 'Alleyst' blev befriad; Ingeborg Larsdotters andel om 3 fjärdingar var också förbruten och fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling; (Joen Gundersen i Zichaas; sösterer i Aschaatt; pige Alleyst; Ingborg Lauritzsdatter).
  • Per Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som tillkom honom, 2 bröder och 1 syster; Per hade förbrutit 3 fjärdingar, som fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling; Jon Erikssons andel om 3 fjärdingar blev befriad; (Peder Erichsenn ibid.; Joen Erichsenn).
  • Sven Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 7 skilling; (Swend Oelsen ibid.).
  • Per Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; gården tillkom honom och hans 2 bröder i Norge; Pers andel var 1 tunna säd och 3 parter av 1 fjärding; eftersom bröderna inte hade inställt sig var hela gården förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Peder Erichsen ibid.).
  • Nils Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; jord som hans hustru inte hade förbrutit var 1 ½ tunnor; hans andel därav var 1 tunna säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; Ingeborg Persdotters andel var befriad; (Niels Pedersenn ibid.; Ingeborig Pedersdatter).
  • Pål Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Powell Pederssen ibid.).
  • Erik Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; hade också en liten andel i Görvik, som fick arrenderas för 3 skilling; (Erich Anderssenn ibid.).
  • Per Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården och tillkom honom, 2 bröder och 1 syster och som var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Peder Anderssenn ibid.)
  • Erik Andersson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); dessa 2 bröder hade förbrutit sina andelar om ½ tunna säd, 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; Ragnhild Andersdotters systerpart kunde väl bliva fri, men är inte 'annsett', ty det är ganska så liten ängslott i 'Bache' om 1 lass, som fick arrenderas för 3 skilling; (Erich Anderssen; Ragnild Andersdatter).
  • Klas Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; i gården fanns andelar för 2 bröder och 1 syster om 1 ½ tunnor; 2 broderlotter var förbrutna, först andelen för en broder och hans egen andel, 'der drog till Ryssland' 3 ½ fjärdingar säd; andelen för hans moder i gården om 1 ½ tunnor var också förbruten; Klas hade 1 tunna i Sikås; hade också 1 tunna i Åsen och 1 tunna i Ede och Gåxsjö; brodern i Ryssland (sannolikt för svenskarna) hade förbrutit sin andel om 2 ½ tunnor; gården fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; andelarna för Olof Jonsson och Gunvor Jonsdotter om ½ tunna blev befriade; (Claus Joensenn ibid.; Olluff Joenssenn och Gunder Joensdatter).
  • Nils Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; ½ tunna tillkom honom och 1 tunna tillkom kungen; skulle ta fasta på gården hos fogden; gården var förbruten och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Niels Erichsenn i Göxoe).
  • Per Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, och hade han också en ängslott om 3 lass hö i 'Westaa'; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; andelen i 'Westenssöe' fick arrenderas för ½ mark; (Peder Andersenn ibid.).
  • Håkan Sivertsson, var sannolikt knekt i Ryssland (för svenskarna); brodern Håkan bekände att han hade odelsjord i förra gården om ½ tunna, som var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Hagenn Siworsenn ibid.).
  • Jon Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna och 1 fjärding tillkom honom och 2 systrar och därav tillkom honom 2 ½ fjärdingar, som han förbrutit och fick arrenderas för 1 mark; andelarna för Lucia och Ingeborg Persdotter om 2 ½ fjärdingar blev befriade; (Joenn Pederssenn ibid.).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 fjärdingar kunde sås på hans andel, som var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; Märet Olofsdotters andel om ½ tunna blev befriad; (Olluff Ollssenn ibid.; Maritt Ollsdatter).
  • Per Larsson, levde 1613; 4 tunnor kunde sås på gården och därav var förbrutet 3 fjärdingar, som fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling (jordeboken har 1 mark och 3 skilling); det övriga hade Per med sina syskon befriat; (Peder Lauritzon, Bye)
  • Anders Christiansson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Anndres Christensen).
  • Sivert/Sjul Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 5 tunnor kunde sås på hela gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; hade också köpt en gård i 'Aas' om 2 tunnor, som fick arrenderas för 3 mark; (Siwortt Pedersenn i Gisleaas).
  • Mats Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 3 mark; hade också med sin hustru 1 tunna i Grenås och därav tillkom hans halvsyster 1 ½ fjärdingar och honom 2 ½ fjärdingar; 2 ½ fjärdingar var förbrutna och fick arrenderas för 1 mark; Gertrud Andersdotters andel om 1 ½ fjärdingar blev befriad; (Matzs Andersenn ibid.; Giertrud Andersdatter)
  • Per Karlsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Peder Carllsenn i Haldenn).
  • Tord Pålsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hans hustru hade en andel i Hallen, där 1 tunna kunde sås och därav tillkom Märet Månsdotter 1 fjärding, som var befriad; 3 fjärdingar var förbrutna och fick arrenderas för 1 mark och 3 skilling (jordeboken anger 1 mark); (Thuord Perssenn i Haldenn, jordeboken har Tord Pålsson; Maritt Mogensdatter).
  • Jon Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Joen Ollssenn ibid.).
  • Israel Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så på hela gården både på hans andel och på de två änkornas andelar om 2 tunnor; härav var inte förbrutet 1 ½ fjärdingar som Sigrid och Ella Jönsdotter hade; 1 tunna och 2 ½ fjärdingar var förbrutna och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Israell Joensenn ibid.; Seborg och Ellsonn Jensdatter).
  • Anders Tordsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Anders Tordssenn ibid.).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord utan bodde på kungens och skulle fästas av fogden; (Olle Joensenn ibid.).
  • Anders Hansson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Anders Hansenn).
  • Erik Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hela gården; andelarna för en broder och en syster blev befriade; Eriks förbrutna andel var ½ tunna och ½ fjärding; 1 tunna och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; Ingeborg Persdotters andel om 1 fjärding blev befriad; (Erich Erichssönn i Greniaas; Ingborg Persdatter).
  • Måns Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också en gård i Åsen om 1 tunna, som fick arrenderas för 1 ½ mark; (Mogens Ollsenn ibid.)
  • Olof Månsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Olluff Mogensenn i Grennaas).
  • Nils Sivertsson (Sjulsson), levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hela gården; tillkom hans syster Karin Sivertsdotter ½ tunna säd, som inte var förbrutet; 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; befanns att deras andelar inte var fria, eftersom han gift sig dit och hade gården med sin kvinna; (Niels Siwordsenn i Giörwig; hans söster Karrenn Siwordtzsdatter).
  • Per Hemmingsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Peder Hemigsen i Giörwig).
  • Karin Nn, Per Olofsson och Hans Olofsson levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på hela gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Karrenn encke i Fagerdall, Peder Oelsenn och Hans Oelsenn ibid.).
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.