Åtalade odelsbönder i Hallens socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 

  • Erik Jönsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; på sin jord kunde han så 6 tunnor korn i Hammarnäs, eller 7 under tiden; fick arrendera sin gård för 11 mark (jordeboken har 9 mark); (Erich Jennssenn paa Hommenes).
  • Mårten Mårtensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; på sin andel av jorden kunde han så 5 ½ tunnor korn i Övre Hammarnäs; fick arrendera sin gård för 2 daler och 5 skilling;
    hade andel i Kjellsgård i Överhallen för 12 ½ daler, vilket 3 gånger hade varit uppbjudet till lösen på tinget, men inte hade blivit löst av jordsägaren, varför det nu ansågs vara hans eget och därför var förbrutet; Mårten berättade att han kunde få ut 2 ½ lass hö årligen på sin andel och en liten myrslått; detta fick arrenderas för ½ mark; (Morten Mortenssen ibid.; andel i Kuellgaard i Offuerhallen).

    (Mårten hade sönerna Jon och Jeppe, som blev bönder i Mårdsund samt dottern Märet gift med Gunnar Nilsson i Mårdsund och dottern Sigrid gift med Olof Stensson i Bynom, Hallen).
  • Anders Pålsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade andel i yttre Hammarnäs, där han kunde så 5 tunnor med den andel han hade köpt av Lars Erlandsson; fick arrendera gården för 7 ½ mark; (Anders Powelssenn i Humenes; Lauritz Erlandtzen).
  • Jon Eriksson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna): hade en gård i yttre Hammarnäs, där han kunde så 5 tunnor säd, och som delades mellan 5 syskon, en broder och 3 systrar och en syster i Norge; det fanns 8 syskonlotter, varav en broders andel om 1 ½ tunnor och 1 fjärding var förbrutet; Jon och hans broder Mårten, hade förbrutit sin andel i gården om 1 ½ tunnor; 2 ½ tunnor tillkom de andra syskonen tillsammans och halva den delen hade förbrutits; en var knekt (för de dansk-norska styrkorna); två hade varit knektar i Ryssland (för svenskarna) och deras andelar, och som var förbrutet, var 1 ½ tunnor och 1 fjärding; Jon den lille med sin syster Ingeborg blev befriade med sina andelar om 1 ½ tunnor och 1 fjärding; 3 tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark och 7 skilling; bröderna ägde också en ängslott om 3 lass hö i 'Onnstad' ('jordeboken har 'enn enngeslet i Graasell i Hallen'), som var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark; (jordeboken har Joenn Erickssönn; hans broder Morten; Jonn Erlantzen, Joen Elienssen).
    (Jon Eliansson i Hammarnäs var nämndeman i Hallens tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Olof Gundelsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; bekände att hans far hade svurit svenskarna trohetsed och dog sedan; jorden i Mon om 4 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 6 ½ mark och 5 skilling; denne mans fader dog i fejden; skall sonen som nu lever och besitter gården bygsla den eller inte ?; (Olluff Gundelssen i Hanndemou).
  • Anders Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; bekände att han hade en broderlott för sin del i Backen; hade utlöst två bröder; hade två syskon i Norge; de tre broderlotterna om 3 tunnor blev förbrutna; hade också en bror, som inte hade anmält sig och som tjänade hos Herr Björn i Sunne; andelarna för Gunder Jonsson och Lucia Jonsdotter om 1 tunna blev befriade; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Andres Joenssen i Bache, Gunder Joensenn och Ludtzi Joensdatter).
  • Mårten Jeppsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; bekände att han hade en andel i Gåje, där han kunde så 4 tunnor; 4 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; hade också några små ängslotter i pantandelar; (Mortenn Jepssenn i Giöe).
  • Tyris Tyrisson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; bekände att han hade köpt 4 tunnor säd i Gåje; 4 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; (Thörris Thörresen i Göye).
  • Mårten Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; bekände att han hade en 'tredung' i Gåje med Mårten Jeppsopn, där han kunde så 2 tunnor och 3 fjärdingar korn; hans svärmoder hade också en andel i gården, och han hade henne till sytning; 3 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; (Mortenn Jonssen i Giöe; Morten Jepssenn).
  • Sigrid Nn, levde som änka 1613, var tillbaka här i landet; hade inte svurit svenskarna trohetsed, men gjort tjänster till svenskarna; bekände att hon kunde så 3 tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark;
    kungen hade en andel i gården om 1 mark årligen och därav skall givas ½ mark 'kendelse for hinde som bleff igien';

    Gunder ibid. hade inte svurit svenskarna trohetsed, men varit 11 år i Norge och skall ha ägt 3 tunnor säd i gården, då han drog från Jämtland år 1601, i det 'dyrre' år, som hans svärfader skall ha 'fuld' på hans vägnar i hans frånvarelse; (Zigri; jordeboken har Sigri Haldvorsdatter).
  • Regine Nn, levde som änka 1613; ägde 3 ½ tunnor säd och en liten slåtter om 1 lass hö i Högsta; hennes mans moder skulle äga en fjärde andel i gården och Regine skötte båda gårdarna; var förbrutna för den tjänst de under fejden hade gjort till svenskarna; befanns att hennes mans brorson Olof Eriksson, som var omyndig, blev befriad för sin fjärdenpart om 1 tunna; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark;
    svärmodern var en fattig och utlevad kvinna, som gick på kryckor och därför varken kunde rymma eller ge något utan allt det arv, som hon mister; bekände att hennes barn skulle äga den tredje andelen i Arvesund efter deras far, som var död innan fejden började och kunde därför inte vara förbruten; (Regier enken i Hugstad; jordeboken har Regine).
  • Börje Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; bekände att han hade jord och kunde så 5 tunnor; hans syster hade en systerlott däri och hans brorson, som var ett barn, hade halva andelen mot honom; hans andel var 1 ½ tunnor och ½ spann, allt 1 skepp korn över räknat; hans andel om 2 tunnor var förbrutet ty det fanns 5 systerlotter och 2 för en broder; andelarna för Märet Andersdotter och Jon Nilsson om 3 tunnor säd blev befriade; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; hade också en andel i Brasta i Hallen om 2 ½ lass hö, som var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark; (Biörge Anderssenn i Hellesund, Maritt Andersdatter och Joenn Nielssenn).
  • Lars Ingvaldsson, var icke tillstädes; (Las Ingwalssenn i Hellesund).
  • Erik Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna; bekände att han inte hade någon jord; var en leilending (arrendator) och hade 'leitt aff frii mand'; (Erich Oelssenn ibid;).
  • Sivert Fastesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna; bekände att han inte hade någon jord; var en lleilending (arrendator) och bodde på hans hustrubroder Lars Simonssons gård, och denne hade för länge sedan dragit till Norge, före fejden; (Siwort Fastessenn paa Hellesund).
  • Jon Olofsson, var död 1613; hade svurit svenskarna trohetsed innan han dog, varför hans efterlevandes gård var förbrutet från hans barn och lagd under kronan; hans granne Mårten Mårtensson berättade, att det kunde sås 4 tunnor korn på gården, som fick arrenderas för 6 mark; (Joenn Ollssenn i Sundtzsbach).
  • Olof Olofsson, levde 1613; var befalld att finnas till hands i det längsta i landet för att föra de sjuka norska knektarna över Brasta färjeställe så att de inte skulle komma i fiendens händer; blev därför själv tagen till fånga och tvingades att svära svenskarna trohetsed; blev därför på kungens nådigaste behag med 'fellis consensio' benådad; (Olluff Ollssen paa Bradsted).
  • Jöns Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna; kunde så 3 tunnor korn på sin halva andel av gården i Mårdsund, som var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Jens Pederssenn i Morttensund).
  • Sten Eriksson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed och hade inte varit knekt (för de dansk-norska styrkorna; dömdes fri).
    (Stenn Erichssenn; var gift med Berit Persdotter från Mårdsund och sonen Olof Stensson blev bonde i Bynom, Hallen).
  • Olof Tyrisson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed, men ansågs ha svurit på andra grunder; kunde så 4 tunnor säd på gården i Våge, som var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ daler; (Olleff Törrissenn i Wagge).
  • Per Tyrisson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 4 tunnor säd på sin gård i Våge, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Peder Törrissen i Wagge).
  • Olof Nilsson, levde 1613; hade stannat kvar i landet och gjort svenskarna tjänster; kunde så 2 tunnor säd på sin gård i Överhallen, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; han själv hade inte någon andel i gården, men två av hennes barn - efter deras far - ägde en liten andel; (Olluff Swenssenn i Offuerhallen; jordeboken har Nielssönn).
  • Roger Nn, var inte närvarande; (Rogier ibid.).
  • Erik Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Överhallen, där han kunde så 1 tunna säd; bor på prästgård; egendomen var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Erich Joenssenn i Kierkebye).
  • Sven Jakobsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 4 tunnor säd på sin gård i Ytterhallen, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Swend Jacobssen i Ytterhallen).
  • Jakob Svensson, levde 1613; Sven Jakobssons son; hade enligt hans far inte svurit svenskarna trohetsed, men ansågs ändå ha gjort det på andra grunder;
    Jon Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade en fjärde andel i gården, som han kunde så 4 tunnor korn på; hade också en pantad gård i Ytterhallen om 4 tunnor, som tillkom några barn, av vilka en hade förbrutit sin andel, en var i Norge och en som var broder till den som hade sålt sitt till Jon, och deras andel var ½ tunna; 4 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark;
    Pål Jonsson, levde 1613; Jon Jonssons son; hade inte svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Jacob Swenssenn i Ytterhallen, Joenn Joenssen ibid.; Powell Jenssenn).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit borta uti fienders händer av Herr Olof Rider (kyrkoherde i Sunne 1611-1613); hade jord i Höla, där han kunde så 3 tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Olluff Joenssenn paa Helle).
    (Rider finns i boken 'Skanke ätten', sid 432, Robelin).
  • Anders Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Höla med sin hustru, där han kunde så 3 tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Anders Pederssen i Hylle).
  • Mårten Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Höla, där han på sin andel kunde så 2 ½ tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Morten Nielssen i Höylle).
  • Anders Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Höla, där han på sin andel kunde så 3 ½ tunnor säd; systern Karin Olofsdotter i Helgeland (Norge) hade en 6 part om 3 fjärdingar i gården, som befriades; 3 tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark och 7 skilling; hade också ½ tunna säd från hans hustrus jord i Månsåsen, Sunne tingslag; (Anders Nielssen ibid; Mogensaas i Suedie (för hustrun); jordeboken har Anders Oellssönn och Mogensaas, Sunde).
  • Jon Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Höla, där han på sin andel kunde så 2 ½ tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Joenn Nielssenn ibid).
  • Nils Mikaelsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Låsböle, där han kunde så 4 tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; (Niels Michelssenn i Laasböllit).
  • Per Mikaelsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord i Låsböle; var en leilending (arrendator) på några omyndiga barns gård; (Peder Michelssenn).
  • Anna Nn, levde 1613; sitter vid jord och hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Iffelnäs, där hon kunde så 2 tunnor korn; hade två bröder, varav den ene var död medan den andre - Nils Olofsson i Norge - levde och hade andel i gården; denne Nils hade svurit svenskarna trohetsed innan han rymde; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Anne i Ellwennes; Niels Olluffssen).
  • Per Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade jord i Trappnäs, där han kunde så 3 tunnor säd; som var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark;
    det finns en lång berättelse (ej översatt) om hans roller under fejden; svenske befälhavaren Baltzar Bäck hade talat om att han hade skrivit två brev till undersåtarna i landet; Per hade varit länsman för svenskarna under fejden; i berättelsen förekommer även namn som Olof i Långsved, Myssjö, Mårten Sivertsson i Trappnäs, Jöns Jönsson, Hallen, Kerstin Tordsdotter, Jon Mikaelsson i Höla, Torbjörn Torbjörnsson och Bengt Nilsson; han hade handlat väl med några norska spejare; (Peder Anderssenn i Trapnes).

    (Per Andersson i Trappnäs var nämndeman i Hallens tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Mårten Sivertsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade jord i Trappnäs, där han kunde så 3 ½ tunnor korn; två systrar hade andelar i gården och Ragnhild Sivertsdotters andel blev befriad; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark;
    det finns en lång berättelse (ej översatt) om hans roller under fejden; hade nog tillsammans med Tyris Karlsson (nedan) skjutit en svensk; i berättelsen förekommer även namn som Olof Mårtensson i Långsved, Myssjö och Jöns Jönsson, Hallen; (Morten Siworssenn i Trapnis; Ragnild Siwortzsdatter).
  • Halvar Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Trappnäs, där han kunde så 3 tunnor säd; sannolikt var det hans kvinnas jord, som var pantsatt till Jesper i Undrom, Rödön, för 90 daler, men som ansågs vara köpt; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Haldwor Joenssenn ibid.).
  • Tyris Karlsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Trappnäs, där han kunde så 4 tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; hade nog tillsammans med Mårten Sivertsson (ovan) skjutit en svensk och hade dåligt rykte för otroskap; hade en 1 tunna säd i pant hos en kvinna i Gärdsta, Marby; (Thöris Carlssen).
  • Lars Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Halabacken, där han kunde så 3 tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Lauritz Lauritzen i Halffbach).
  • Mårten Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Kvissle, där han kunde så 3 tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Morten Ollssenn i Quidtzle; Mortenn Olufssönn denn stourre i jordeboken).
  • Mårten Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Kvissle, där han kunde så 3 tunnor säd; två av hans systrar, som var pigor, hade andelar i gården; Karin Olofsdotters andel om ½ tunna blev befriad; 2 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Morten Ollssen i mindre i Quidtzle; Mortenn Oellssönn denn mindre i jordeboken; Karren Olluffsdatter).
  • Halvard Olofsson, levde 1613; hade köpegård i Bynom, där han kunde så 4 tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; (Haldword Ollssenn i Bye i Hiemboe).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade jord i Bynom, där han kunde så 2 tunnor, Barbros andel om 1 fjärding blev befriad; 1 ½ tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark och 3 skilling; (Olluff Olluffssen i Bye; Barbroe).
  • Jeppe Mårtensson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade ingen jord; tjänade sin far och var en fattig husman (lantarbetare som ägde sitt hus, men inte jorden); benådades; (Jep Mortenssen).
  • Einar Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade en åttondel i Bynom, där han kunde så 2 tunnor, som var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Einer Anderssenn i Bye).
  • Einar Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); kunde så 2 tunnor säd, som var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Einer Pederssenn i Bye).
  • Jon Olofsson, levde 1613; hade jord i Henriksåsen, där han kunde så 5 tunnor, som var förbrutet och fick arrenderas för 7 ½ mark; (Joenn Ollsen, Hennrichsaaen).
  • Olof och Erik Henriksson, båda levde 1613; båda hade svurit svenskarna trohetsed; de hade jord i Henriksåsen, där de kunde så 4 ½ tunnor, som var förbrutet och fick arrenderas för 7 ½ mark; de hade en ogift syster; (Olluff Henrichssen och Erich Henrichssen i Hennrichsaas).
  • Erik Henriksson, levde 1613; hade en gård i pant i Bynom av Einar Persson för 32 daler; kunde så på den andel han pantat 3 fjärdingar, och hans svärfader Erik Persson dog i fjol och hade förbrutit sin andel i samma gård om 3 fjärdingar; 'Morten Begge' hade i samma gård 3 fjärdingar, som han hade sålt till Erik Henriksson, och fanns det en karl i Norge, som hette Halvar i 'Moestad' (kanske Frosta i Norge), som hade 3 fjärdingar i gården; Erik Henriksson hade fått pengar av sin svärfader för köpet; hela gården om 3 tunnor var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Erich Heinrichssen, Einer Pederssen, Erich Pederssen, Morten Begge och Haldwor i Moestad).
  • Olof och Erik Henriksson (se ovan), båda levde 1613; båda bekände att de för 9 år sedan hade pantat en gård (jordeboken har Herrsted i Marrebye; sannolikt Gärdsta, Marby) av Per Andersson och Sten Andersson i Gubaas (Gåxåsen) i Oviken för 70 daler, som de hade lagt upp för Olof i Holien (sannolikt Höla, Marby) i Mareby socken; de hade inte fått några pengar av honom och denne Olof i Höele (sannolikt Höla, Marby) hade förnekat att han hade jord, varför gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark och 5 skilling; man kunde få ut 24 vinterlass; (Olluff Henrichssen och Erich Henrichssen; Peder Anderssen och Steen Anderssenn i Gubaas i Oviken; Oluff i Holien i Marebye sougen i Suedie (jordeboken har Sunne); Oluff i Höele).
  • Arvid Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; kunde så 2 tunnor på hela gården, som ägdes av barn, som var i Norge; hans 2 systrar hade fått 20 daler för gården av Pål Henriksson, vilket det saknades bevis på; (Arffue Joenssenn i Henrichaassenn, Powell Herichenn).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Böle vid Henriksåsen, där han kunde så på hela gården 2 tunnor; hans moder ägde halvparten, som var förbrutet; hans 2 bröder hade förbrutit sina andelar och två av hans systrar var omyndiga och deras andelar om cirka 1 fjärding befriades; 1 ½ tunnor och 1 fjärding var förbrutet;
    Gården ägdes av 3 bröder och 2 systrar; 2 bröders andelar var förbrutna; en bror bodde hemma och hade under många år varit 'affsindigh'; den andel som förbrutits var 1 tunna; kvinnan hade inget i gården; andelarna för denne broder med sina systrar Karin och Ingeborg om 1 tunna blev befriade; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Olluff Joenssen i Bölle wed Hendrichsaassenn).
  • Jon Eriksson (store), levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Arvesund, där han kunde så på hela gården 4 tunnor; hade brodersbarn och deras far dog i 'jull forgangen' och var förbrutet; en syster hade Erik Henriksson (ovan) och var förbrutet; en syster fanns i Bleckåsen och var också förbruten; Lucia, Märet och Kerstin Arvidsdotter hade befriat sin tredje part i gården om 1 tunna och 1 fjärding; 2 ½ tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 1 daler och 3 skilling; (Store Joen Erichssenn i Arffuesund; Erich Henrichssen; Lutzi, Maritte och Kiersten Arffuisdatter).
  • Jon Eriksson (lille), levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade jord i Arvesund, där han kunde så 4 tunnor; hans far vid namn Erik i Hållbacken i Mattmar hade andel om ½ daler och hans andel var förbruten; 4 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; (Lille Joen Erichssenn i Arffuesund; Erich i Hillache i Madtmar sougenn).
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.