Åtalade odelsbönder i Hackås socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 

  • Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 ½ tunnor och 1 fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 5 ½ mark och 2 skilling; hans moder hade jord om 3 tunnor i Salom, som fick arrenderas för 4 ½ mark; målet om moderns köp av sin fredlöshet blev nedlagt då hon var en gammal utlevad kvinna och ingenstans kunde fly; (Peder Oelssen i Scheede).
    (Per och modern Karin Svensdotter finns i boken 'Skanke ätten', sid 427, Robelin).
  • Per Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; gården om 4 tunnor säd var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; han hade dessutom:
    • ett pantgods om i Botåsen, Oviken, om 3 lass hö av änkan Märet i Fastgård, och som var i Norge och som friades;
    • ett köpegods i Botåsen, Oviken, om 5 lass hö av folk från Oviken, som fick arrenderas för ½ mark och 6 skilling;
    • en pant om 6 lass hö av Anders Eriksson i Sanne, Hackås, som var uttagen av svenskarna som knekt till Ryssland och som fick arrenderas för 1 mark;
    • en pant om 30 daler om 4 lass hö av Anders Nilsson i Gärde, vilket fick arrenderas för ½ mark och 3 skilling;
    • hade också en pant om 2 lass hö i 'Österlannd', som fick arrenderas för 6 skilling;
    (Peder Errichssen i Scheede; Maritt aff Fastgaard; Anders Erichssenn; Anders Nielssen i Gierre).
    (Per Eriksson finns i boken 'Skanke ätten', sid 113, Robelin; Anders Eriksson på sid 122 och Anders Nilsson på sid 120 i samma bok).
  • Anders Persson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Anders Pederssenn i Scheede).
    (Anders finns i boken 'Skanke ätten', sid 114, Robelin. Anders Persson i Skede var länsman i Hackås och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Karin Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Karrenn encke i Forstad).
    (Såväl Karin som döde maken Hans Persson finns i boken 'Skanke ätten', sid 440, Robelin).
  • Kristoffer Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; hade bröderna Olof och Hemming, vilkas andelar om 2 ½ tunnor blev befriade; 1 ½ tunnor fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Christopher Erichssenn ibidem; Olluff Schreder i Thrundhiem och Hemingh).
    (Bröderna finns i boken 'Skanke ätten', sid 442, Robelin. Erik Kristoffersson i Fäste var nämndeman i Hackås tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Agnes Svensdotter, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården i Gillsta, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Angnis Swendsdatter).
    (Agnes finns i boken 'Skanke ätten', sid 427, 442, Robelin; hon var gift med Erik Hemmingsson och dotter till Sven Torgotsson i Salom).
  • Nils Hemmingsson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed; dömdes fri, eftersom han hade rymt (sannolikt till Norge); (Niels Hemingssen i Forsted).
    (Nils finns i boken 'Skanke ätten', sid 442, Robelin, brodern Erik finns på sid 427 i samma bok).
  • Karl Jörgensson, levde 1613; var en liten dräng, som tillsammans med sina två systrar och en liten bror ägde någon gård i Vinälven; gården var inte förbruten, eftersom Karl och hans syskon var små och fadern var död före fejden; (Charll Jörgensenn i Hwinnelffuen).
    (Karl Göransson (ca 1590 - 1650) och hans föräldrar: Göran Karlsson (ca 1560 - före 1611), bonde i Vinälven, Hackås, och Agnes Månsdotter (ca 1560 - efter 1645) finns i boken 'Skanke ätten', sid 120, 121, Robelin).
  • Jon Sigvardsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; gården om 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Joenn Sigwordtzen i Mellde).
  • Hemming Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på hans andel av gården; Jöns Halvarsson del i gården om 1 tunna blev befriad; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Hemingh Oelsenn i Walle; Jens Haldwordssen).
  • Einar Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Einner Pedersen i Negstad).
  • Per Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Peder Isachsenn i Negsted, jordeboken har Peder Erichssönn).
    (Per Eriksson och hustrun Ingeborg Olofsdotter finns i boken 'Skanke ätten', sid 422, Robelin).
  • Halvar Torbergsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården; andel fanns för en broder Lars 'glarmester' i Norge och för en syster, som var piga här i landet med andel om 3 fjärdingar och syskonens andelar befriades; 3 fjärdingar var förbrutna och fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling; (Haldword Thorbersen i Negstad; Lauritz glarmester i Norge).
  • Sigvard Gregersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården ibidem, som var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Sigwordt Gregersen i Negsted).
    (Sigvard finns i boken 'Skanke ätten', sid 422, Robelin).
  • Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 5 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 7 ½ mark; hade också jord i 'Bue' om 2 lass, som fick arrenderas för 6 skilling; (Peder Oelsen i Negsted); (Sigwordt Gregersen i Negsted).
    (Sannolikt den Peder Olofsson, som var riksdagsman och gift med Ramborg Nilsdotter från Fäste, som finns i boken 'Skanke ätten', sid 424, Robelin. Per Olofsson i Näcksta var nämndeman i Hackås tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Olof och Per Andersson, båda levde 1613; båda hade rymt (sannolikt till Norge) och gick fria; (Oluff Anderssenn Negsted och Peder Annderssenn ibidem).
  • Nils Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Niels Andersenn i Nechstad).
  • Märet Nn, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Maritte, ennche i Töndwoegh).
  • Mats Svensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Matz Swendssenn i Thöndwoegh).
  • Sigvard Svensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården och hans andel var 1 ½ tunnor och 1 fjärding; den andra delen ägdes av gammal ogift piga Elin, vars andel var befriad; Sigvards andel var förbruten och fick arrenderas för 2 ½ mark och 3 skilling; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt, då han hade 'priviannaterit' till fjälls och tjänat de jämtar, som rymt trots att han var under svensken; (Sigword Swendssenn i Fellingh).
  • Jordeboken har på denna plats, Olof Persson i Döde med en landskyld om 3 ½ mark och 5 skilling.
  • Hans Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; Hans hade varit fånge hos svenskarna och målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt; (Hanns Oelsenn ibidem, jordeboken har Salltaae).
    (Hans och hustrun Berit Olofsdotter finns i boken 'Skanke ätten', sid 422, 423 Robelin).
  • Sigvard Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Sigwordt Erichssen i Röstad).
  • Per Halvarsson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed, hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Peder Halldwordssen i Rostad).
  • Nils Jönsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 6 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 9 mark; hade varit länsman för svenskarna, men blivit huggen av dem; skulle få köpa sin fredlöshet; hade också 10 lass jord i Bleka, Näs socken, som fick arrenderas för 1 ½ mark och 2 skilling; (Niels Joenssen Östenaar).
    (Nils Jönsson från Hov finns i boken 'Skanke ätten', sid 33, Robelin).
  • Erik Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 5 ½ tunnor kunde sås på gården och hans andel var 2 tunnor och ½ fjärding; hade systrarna Berit, Karin och Agnes och deras andelar blev befriade; Eriks andel var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark och 3 ½ skilling; hade också jord i 'Mye paa Frodtzöen' om 6 lass hö, som fick arrenderas för 1 mark; (Erich Oelsenn i Östeenaar).
  • Mårten Jönsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 5 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 daler och 5 skilling; (Morttenn Jenssen i Österaass).
    (Mårten och dottern Karin Mårtensdotter, gift med Olof Persson (ca 1615 - efter 1692, från Hov i Hackås, finns i boken 'Skanke ätten', sid 128, Robelin).
  • Ingeborg Nn, levde som änka 1613; hade intet; hennes andel fanns i anteckningen hos Erik Olofsson, Östnår; (Ingeborigh, encke i Österaas).
  • Lars Jörgensson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Laess Jörgenn i Bildsted).
    (Lars, son till Jörgen nedan, finns i boken 'Skanke ätten', sid 432, Robelin).
  • Jörgen Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 5 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 7 ½ mark; (Jörgenn Lauritzen i Bilsted).
    (Jörgen, död 1614, finns i boken 'Skanke ätten', sid 350, 432, Robelin).
  • Ingeborg Andersdotter, levde 1613; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Ingeborigh Anndersdatter i Bilstad).
  • Apollonia Nn, levde 1613; sonen Olof Olofsson hade blivit tagen till knekt (för svenskarna) till Ryssland och hade svurit svenskarna trohetsed innan dess; de andra barnen var omyndiga och brukade deras fars icke förbrutna jord; Apollonia hade någon andel i hennes husbondes andel; hennes make hade köpt halvparten i denna gård för hennes pengar om 1 tunna, som var förbrutet; om den andra tunnan fanns det 12 syskonlotter; av dem hade en broder sig försyndat sig och en annan var i Norge, som skulle angiva sig, alla syskon var omyndiga; halva gården om 1 tunna var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; blev ytterligare ½ tunna förbruten och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; andelarna om ½ tunna för Barbro, Gertrud, Karin och Märet Olofsdotter blev befriad; (Appellonne i Bildstad; hinndes sönn Olluff Oelsenn; Barbra, Gierttrud, Karenn och Maritt Oelsdatter).
  • Kerstin Nn, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var hennes döde mans gård; hade 3 söner, varav 2, som var i Norge, hette Nils och Zakarias Olofsson och vilkas andelar blev befriade; den tredje sonen var i Ryssland (sannolikt knekt för svenskarna) och hade svurit svenskarna trohetsed innan dess och vars andel var förbrutet; hade också 3 döttrar, varav en var gift och 2 ogifta och deras andelar var inte förbrutna; 1 tunna tillkom nämnda syskon; en Jörgen är också nämnd med en befriad andel i gården; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Christen i Bildstaed, jordeboken har Kierstenn; Niels och Zacharias Oelssenn; Jörgenn i (tomt)gaarden).
  • Olof Rider, levde 1613; fordom präst i Jämtland; 3 tunnor kunde sås på gården i Billsta, som var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Olluff Riider).
    (Olof, kyrkoherde i Sunne, Z, 1611-1613, finns i boken 'Skanke ätten', sid 432, Robelin).
  • Per Jönsson, levde 1613; länsman; hade inte svurit svenskarna trohetsed; hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; två bröder i Sverige ägde ena halvparten i Hov om 7 tunnor; Per ägde också en gård i Sverige, som sonen till hans farbror satt på och halva den gården var förbruten, eftersom ägaren var i Sverige under fejden; Per fick betala ett arrende (landskyld) om 2 daler och 2 ½ mark (1½ mark); Peder Jenssenn paa Houbff).
    (De två bröderna till Per Jönsson var kyrkoherde Georgius Petri (ca 1540 - 1583) sist i Åkerby, Uppsala stift, gift med Karin Nilsdotter (1541 - efter 1619), dotter till prosten i Oviken senare domprosten i Växsjö Nicolaus Stephani (ca 1520 - 1595) och den andre brodern var Gjord Persson, som var bonde i Hov, Frösön, Z. Den i räfsten nämnda sonen till hans farbror var Karl Göransson (ca 1570 - efter 1636), bonde i Lunda och Djurstad, Jättendal, X, son till Georgius Petri ovan. Georgius hustru Karin Nilsdotter gifte om sig med Olaus Jonae (ca 1540 - efter 1612), kyrkoherde i Vassunda och Haga, Uppsala ärkestift, och blev moder till Petrus Olai Skunck (1587 - 1639), kyrkoherde i Vassunda och Haga, vars son Nicolaus (1614 - 1676) blev adlad SKUNCK år 1660, introducerad under nr 660.
    Per med sina bröder finns i boken 'Skanke ätten', sid 38, Robelin).
    • Per Jönsson och dottern Britta Persdotter gift med Olof Oldberg finns i min släktkrönika.
  • Nils Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som han hade pantsatt till Olof Einarsson i 'Hormou' i Oviken, som också hade svurit svenskarna trohetsed; gården var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Niels Oelssenn i Haarre; Olluff Eynnersen i Hormou i Owigens gielld); (avser Olof Einarsson i Hovermo, Myssjö socken).
  • Karin Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen egen jord; gården tillkom barn och dömdes fri; målet om köp av fredlöshet blev nedlagt; (Karrenn encke i Kargierd).
  • Erik Andersson hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Erich Anndersen i Kargierd).
  • Anders Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed och var knekt i Ryssland (för svenskarna); på gården kunde sås 2 tunnor; hade 6 syskon - bl.a Ragnhild - och deras andelar om 1 ½ tunnor blev befriade; ½ tunna var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Anders Erichssen i Sande; Ragnild Andersdatter).
    (Anders, hans syskon, barn och föräldrar finns i boken 'Skanke ätten', sid 122, Robelin).
  • Erik Jörgensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Erich Jörgenssen i Sannde).
  • Horgord Torstensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården; därav tillkom systern Berit i Norge en andel om 1 fjärding, som blev befriad; det övriga om 2 tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark och 7 skilling; (Horgord Thorstenssenn i Sannde).
  • Lars Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; därav tillkom 4 ogifta halvsyskon 2 ½ tunnor och 1 fjärding; andelarna för systrarna Doris, Marin och Karin om 1 ½ tunnor blev befriade; andelarna för Lars med sin syster som var 'beligenn' om 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Laess Joensenn i Sannde; Daaritte, Marenn och Karenn Joensdatter).
  • Olof Mårtensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården; hade bröder i Norge med en trepart, som han hade i pant för 20 daler, men utan pantbrev; hade också en syster Anna (Anna Mårtensdotter, gift med Herr Patrik Didriksson i Trondheim), vars andel var 2 ½ fjärdingar; nämnde Anna hade annan egendom i Gärde, som lades till Olofs, varför 4 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; (Olluff Mortenssen i Gierre; Anne, Her Patrix).
  • Olof Karlsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; de 2 tunnor som tillkom modern var förbrutna, eftersom hon hade svurit svenskarna trohetsed; de övriga 2 tunnorna tillkom Olof och hans syskon; andelen för en broder som hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna) var förbrutet; systern Kerstin Karlsdotters andel om 1 ½ fjärding blev befriad; 3 ½ tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 5 ½ mark; (Olluff Karllssenn i Gierre; Kiersten Karlsdatter).
  • Erik Kjellsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Erich Kieldssenn i Gierre).
  • Anders Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 4 tunnor kunde sås och det var hans hustrus jord, som var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; (Anders Nielssenn i Gierre).
    (Anders finns i boken 'Skanke ätten', sid 120, Robelin. Anders Nilsson i Gärde var nämndeman i Hackås tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Erik Gudmundsson, levde 1613; rymde (sannolikt till Norge) och gick fri; hade varit vaktmästare (för de dansk-norska styrkorna); hade blivit sjuk; (Erich Gudmundssenn i Sallum).
    (Erik med familj finns i boken 'Skanke ätten', sid 428, Robelin).
  • Olof Persson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Olluff Pederssenn i Döder).
  • Erik Eriksson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna) och hade följt med över med det norska krigsfolket till Norge; dömdes fri; (Erich Erichssenn).
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.