Åtalade odelsbönder i Fors socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 
  • Ede
  • Sven Nilsson, död före 1613; hade svurit svenskarna trohetsed innan han var död; 3 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten av honom och hans syskon med det han hade köpt av dem och betalt; ogifta systern Kerstin var inte utköpt; denna gård tillkom Sven Nilsson; hade systrarna Kerstin och Barbro Nilsdotter, som inte hade blivit angivna deras andel i gården, och vilkas andelar om ½ tunna blev befriade; 3 tunnor fick arrenderas för 4 ½ mark; (Swend Nielssenn, Eid; Kiersten och Barbra Nielsdatter).
    (Dottern Märet Svensdotter blev gift med Björn Jonsson i Gevåg, Ragunda. Sannolikt är en son till Sven Nilsson den Nils Svensson i Ede, Fors, som var nämndeman i Ragunda tingslag och som var en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Sven Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed, men sa sig ha varit sjuk den tid de andra hade svurit; 2 tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 3 mark; hade en broder Mårten Olofsson, som var borgmästare i Härnösand och som hade förbrutit sin andel; (Swend Ollssenn ibid.; broder i Swerig Herrensand, der borgemester, wed naffn Morten Oelssenn).
    (Borgmästare Mårten Olofsson i Härnösand hade en dotter som var gift med den svenske befälhavaren Baltzar Bäck, och från denne Baltzar härstammar uttrycket Baltzarfejden år 1611; källa: Supplement till JHD, Holm).
    (Nämnde Mårten Olofsson intog en framskjuten plats i Ångermanland. Redan år 1593 var han borgare i Härnösand och idkade köpenskap. Importerade engelskt tyg samt hampa och salt. Med ett skepp skickade han smör, bockskinn, gråskinn, tjära och sågbräder och med ett annat skepp skickade han 26 skeppund jämtejärn (från Jämtland). År 1602 är Mårten borgmästare i Härnösand och enligt en längd skattade han mest i staden med sina 9 stugor (=rum), lika många skorstenar, 3 sjöbodar, 1 tomt och ½ tunnas utsäde. År 1610 hade han som borgmästare 3 drängar, 4 pigor samt 2 gårdar. Att han var i goda omständigheter, syns även därav, att han på 1610-talet höll två krigshästar och lika många karlar i Knut Hands fana. Därför åtnjöt han frihet på sina hemman i Solum och Brattås på Härnön och i By i Häggdånger, tillhopa 80 1/4 seland. Hustrun hette Karin och närmast efter Mårten upptages i en längd från 1610 Olof Mårtensson med 2 pigor, 3 drängar och 1 gård, kanske en son till Mårten och Karin. Att borgmästaren var från Jämtland framgår av 1650 års dombok. Där omtalas att en man vid namn Lars Jöransson från Solum, Härnön, sålt sin hustrus och dotters arvejord efter Mårten, nämligen 12 mälingar i Ede, 9 mälingar i Näsgården och 2 mälingar i Österede, alla i Fors socken i Jämtland. Dessa jordar hade Mårten i livstiden inköpt av sin broder Sven Olofsson för 45 daler, och på denna grund jävade nu dennes barn detta köp, emedan det hade varit dem okunnigt; källa: Fornvårdaren I).
  • Sven Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Swend Joensen ibid.).
  • Erik Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hans andel i gården och kunde också så på en gift systers andel om 1 ½ tunnor; befanns att 2 ½ tunnor kunde sås på hela gården och fadern levde ännu och hade förbrutit gården, som fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Erich Erichsenn i Eed).
  • Bispgården
  • Pål Björnsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås i Gisselgård, som fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; när de gällde kungens andel i Bispgården, som han brukade, beslöts att den andel som fanns i laxfisket i Fors skulle 'forligis' med fogden om bygsel och allt annat efter hans fasta var förbrutet till kronan; (Pouwell Biörssenn i Bispgaarden, jordeboken har Peder Biörnssönn aff Aggisgordh under ortsrubriken Gisslegaardt).
    (Sonen Anfin Pålsson var nämndeman i Ragunda tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
    • Pål Björnsson och sonen Anfin Pålsson, bonde, nämnde- och riksdagsman finns i min släktkrönika.
  • Jon Ingvarsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord i Jämtland och hade sålt sin egendom i 'Feidsett', Medelpad, om 3 tunnor; denna sak var tagen i betänkande; han berättade att han måste sälja det, eftersom han skulle hålla knekt därav till Sverige och det 'löb höyer op end dett ellers kunde rette'; bodde på kungens gård och brukade den andel som fanns i laxfisket i Fors och skulle 'forligis' med fogden om detta; (Joenn Ingworsenn i Bisgaar).
  • Byn
  • Elias Helgesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården; hade köpt ut sin broder Per Helgesson; gården fick arrenderas för 6 mark; (Ellias Helgesenn i Byen; Peder Helgesenn).
  • Gull Mårtensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed med en annan på hans vägnar; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling (landskylden framgår av jordeboken);
    Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed 'holendis' till Fors sin morfar var Olof Mårtensson; hade ingen jord utan det var hans faders; (Gull Mortenssenn i Byen och Peder Ollssenn ibid. är upptagna i samma stycke).
  • Nils Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Niels Pederssenn i Bye; arrendet är uträknat för 1 ½ tunnor).
  • Olof Rafaelsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 4 ½ mark; var detta förbrutet med hans broderspart, som var i Sverige; (Olle Pedersen i Byen, jordeboken har Oluff Raffuellssönn).
  • Jon Mårtensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; hade en ogift syster i Norge, som inte var utköpt; hade en ogift syster i Sverige, som inte var utköpt, men var dock en lös kvinna, som intet kunde räknas på; kungen tillkom 3 tunnor och 1 fjärding, ty den broder han hade i Norge 'henhafft er' och ligger som han var död efter det han hade förbrutit sitt; befanns att modern levde ännu och som förbrutit hela gården, som fick arrenderas för 6 mark; (Joenn Mortenssenn i Byen).
  • Utanede
  • Per Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också jord i Döviken om 2 ½ fjärdingar säd, som fick arrenderas för 1 mark; (Peder Anderssenn i Utteneed); (Per var gift med Margareta Larsdotter och deras dotter Elin var gift med Kjell Torstensson i Gevåg, Ragunda).
  • Anders Jonsson, Erik Jonssons son, levde 1613; Erik syntes att vara 'spedalsch' hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården i Utanede, som fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också jord i Ede om 2 ½ fjärdingar, som fick arrenderas för 1 mark; (Anders Joensen, Erich Joensens sön).
  • Per Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 6 mark; (Peder Pedersenn i Utteneed).
  • Karin på Åsen, levde 1613; gården tillkom en gammal kvinna Karin på Åsen, som inte kunde bruka gården och sytades av Per Persson i Utanede; hade en syster, som ägde halva gården i Åsen; 1 tunna fick arrenderas för 1 ½ mark; (Karenn paa Aasen).
  • Österåsen
  • Per Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås av Per och var förbrutet till kungen; det andra tillkom hans syskon och släkt ägde det övriga och de om de halva tredje tunnor att följas som det bäst kunde;
    4 tunnor kunde sås på gården; andelarna för Herr Eriks barn i Ragunda (sannolikt menar man barnen till kyrkoherde Erik Jonsson ca 1540 - efter 1601) om tillsammans 1 ½ tunnor och 1 fjärding blev befriade; Jon Nilssons barn, som var vicepastor Olav Jonsson i Tromsö, Norge och andelen för Erik Jonsson i 'Kagaard' om 1 tunna och ½ fjärding blev befriad; andelarna för Per Jonsson och Nils Jonsson om tillsammans 1 tunna och ½ fjärding var förbrutna och fick arrenderas för 1 ½ mark och 3 ½ skilling; (Peder Joensenn i Österaas; Her Erichs börn i Rawen; Joen Nielssens börn som er Her Olluff Joenie i Thrunbsen; Erich Joensenn i Kagaard; Niels Joensen).
  • Jon Pålsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 ½ tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; (Joen Powelsen i Österaas).
    (Jon var son till bonden Pål Eriksson ibidem, systern Märet blev gift med Olof Eriksson i Näset, Ragunda, och systern Elin blev gift med Jon Björnsson i Gevåg, Ragunda).
  • Västeråsen
  • Per Rasmusson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; antalet tunnor beräknades både för honom och hans mor; gården fick arrenderas för 6 mark; (Peder Rassmussen i Beseraasen).
    (Per var son till Rasmus i Västeråsen och gift med Sigrid Jonsdotter från Ammer, Ragunda).
  • Helge Björnsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 4 ½ mark; skulle 'forligis' med Claus Daa i Oviken (landsherren i Trondheim) om köp av sin fredlöshet och skulle komma dit i god tid tisdagen den 14 september 1613; (Helge Biörnssenn i Westeraas).
    (Helge Björnsson var en av de åtta representanterna för Jämtland, som fick stå till svars inför kung Christian IV:s rättarting i Köpenhamn den 11 juni 1613).
    • Helge Björnsson och hans son, bonden Sjul/Sivert Helgesson finns i min släktkrönika.
  • (Här följer ett långt stycke, som handlar om händelser före rättegången i Köpenhamn samt ett stycke, som handlar om fiskerättigheterna i Fors; dessa stycken är inte översatta).
  • Böle
  • Jon Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 4 ½ mark; (Joenn Nielsenn i Beellett).
  • Erik Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också jord i 'Österett' om 1 tunna säd, som fick arrenderas för 1 ½ mark; (Erich Erichsenn i Boufflett).
  • I stycket under byn Böle behandlas fisket i Fors och Ragunda; det bestämdes att alla som brukade kasta med not efter lax skulle ge kungen var tionde lax, oaktat det som kyrkan och prästen skulle ha.
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.