Åtalade odelsbönder i Brunflo socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 

  • Jöns och Lars Håkansson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården; bröderna var utköpta; gården var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Jens Hockenssen i Ounsall och Lars Hockenssen).
  • Sten Simonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); bodde på Kjell Håkanssons omyndiga barns gård; Per Andersson i Odensala var förmyndare för barnen; egendomen befriad; (Stheen Siemenssen i Ounsall; Peder Anderssen i Ounsall; Kield Hockenssens börnn).
  • Anders Hemmingsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på hela gården; ½ tunna tillkom Per Henrikssons barn; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Anders Hemingssen i Ounsall; Peder Henrichssens börn).
  • Olof Ravensson, var död 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor och 1 fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark och 7 skilling; (Olluff Rawenssen i Ounsall).
  • Per Olofsson, var död 1613, drunknade; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Peder Oelssen i Ounsall).
  • Olof Månsson och Lars Jönsson, båda levde 1613; båda hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; Olof hade tre bröder och 4 systrar, varav en broder var i Nordland (fylket norr om Tröndelagen, Norge) och en syster i Genvalla, vilkas andelar var förbrutna; Lars Jönsson ägde tredje parten om 1 tunna och 1 ½ fjärdingar av gården; 2 ½ tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 1 daler; (Olluff Mogenssen i Ounsall och Laurids Joenssenn).
  • Jon Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på hela gården; barnen till en farbror, Sten Pettersson, ägde en 3 part; systern Berit Larsdotter var omyndig och hennes andel om 1 ½ fjärdingar blev befriad; 2 tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark och 3 ½ skilling; (Joenn Lauridssen i Ounsall; Stheen Petterssen; Berrette Laursdatter).
  • Lars Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 ½ tunnor kunde sås på hela gården, som var förbruten och fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; (Laurids Nielssen i Ounsall).
    (Lars Nilsson var en av de åtta representanterna för Jämtland, som fick stå till svars inför kung Christian IV:s rättarting i Köpenhamn den 11 juni 1613).
  • Per Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Peder Anderssen i Ounzall).
  • Östen Månsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på hela gården; Olof i Fillsta och Olof Månssons broderbarn ägde 2 tunnor; Olof Nilsson i Fillsta, Frösön, och hans bror Nils ägde 1 tunna; 1 tunna fick arrenderas för 1 ½ mark och Östens andel i andra halvan av gården med sina brorsbarn om 1 tunna fick arrenderas för 1 ½ mark; andelarna om 3 fjärdingar för en broder i Trondheim och en i Sverige fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling; en syster i Sverige hade förbrutit drygt 1 fjärding; bröderna hade inte angivit den ena brodern i Trondheim, Norge och den andre i Härnösand; en piga tjänade; (Östenn Mogenssen i Ounsall; Olluff Fildstad; Olluff Mogenssens bröder börnn; Olluff Nielssen, Fuldsted med sinn broder Niels).
  • Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 5 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 7 ½ mark; (Peder Oelssen i Ounsall).
    (Per Olofsson var gift med Agnes Persdotter från Bye, Lit).
  • Jon Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 tunnor kunde sås på hans andel av gården och det var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Joenn Lauridssenn i Ounsall).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 1 tunna kunde sås på Stensgård, Frösön, och var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Olluff Oelssenn, Ounsall).
  • Lars Eriksson, levde 1613; blev befriad; (Lars Erichssen i Ounsall).
  • Anders Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; (Anders Andersen i Ounsall).
  • Per Helgesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var pantsatt till Kristoffer Andersson i Trondheim och Jöns Larsson i Odensala för tillhopa 35 daler; hade en syster Sigrid Helgesdotter med andel i gården; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; målet om köp av sin fredlöshet blev nedlagt för hans armods skull; (Peder Helgessen i Thorffuald; Zigrii Hellesdatter).
  • Sigvard Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna): 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; hustrun ägde en halv tunna i Lunne, Brunflo, som var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Sigwordt Erichsen i Thorwolld).
  • Gunhild Nn, levde som änka 1613, hennes man hade stupat i krigen; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hennes gård, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Gunild, encke i Thorwolld).
  • Jon Broddesson och Agnes Björnsdotter, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården; Agnes make var död för 17 år sedan och gården tillkom hennes barn efter deras far, deras andel om 1 tunna blev befriad; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; Finngården om 1 tunna i Torvalla var också förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; hade också egendom där ingenting kunde sås och 2 parter var förbrutna (i jordeboken står det att bönderna kallar det Greffsaas (sannolikt Gräfsåsen); (Joenn Bröddissen i Thorwolld och Angnis Biörnnsdatter).
  • Olof Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården; brodern Jöns Nilsson i Trondheim hade blivit utköpt; gården fick arrenderas för 4 ½ mark; (Olluff Nielssen i Thorwolld; Joenn Nilsson i Thrundhiemb).
  • Erik Jonsson, levde 1613; gården var förbruten; Erik var tidigare skriven i Häggenås, men skulle nu skrivas i Torvalla; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Erich Joenssenn, Hoggen).
  • Anders Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Anders Anderssen i Thorwolld).
  • Per Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården; döde brodern (kaplanen Jon Nilsson i Brunflo) Herr Jons barn ägde halva gården; 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Peder Nielssen i Thorwolld; salig Her Joenns börnn).
  • Olof Eriksson, levde 1613; gården var förbruten; 1 ½ tunnor kunde sås; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna), gården fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Olluff Erichssen, Thorwolld).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade ingen jord; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Olluff Olluffsen i Thorwold).
  • Anders Bengtsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; gården ägdes av Björn Nilsson och var befriad; Anders hade 2 lass hö i Genvalla, Frösön, som var förbrutet och fick arrenderas för 6 skilling; (Anders Bendtssen, Oppe; Biörn Nielssenn).
  • Jon Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Joen Pederssen i Oppe).
  • Märet Nn, levde som änka 1613; hennes man hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården; halva gården ägdes av Olof Olofssons omyndiga barn och befriades; 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Maritte encke i Oppe; Olluff Oelssens umöndig börnn).
  • Sigvard Björnsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Sigword Biörnssen i Oppe).
  • Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Peder Oelssen i Opptand).
  • Jöns Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; gården var förbruten; 3 tunnor kunde sås på hela gården; halva gården ägdes av barnen till brodern Jon Persson; 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Jenns Pederssen Opptand; Joenn Pederssens börnn).
  • Karl och Gudmund Larsson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; gården var förbruten; 5 tunnor kunde sås på hela gården, som var delad; Karl kunde så 3 tunnor och Gudmund 2 tunnor och 1 fjärding; gården var förbruten och fick arrenderas för 7 ½ mark och 7 skilling; (Charll Lauridssen och Gudmund Lauritssen i Optand).
    (Gudmunds son Olof Gudmundsson var gift med Agnes Bengtsdotter från Marsätt, Sundsjö och var nämndeman i Brunflo tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Nils Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; gården tillkom Björn Erikssons omyndiga barn och var inte förbruten; Nils hade själv en gård om 1 ½ tunnor i Brynje i 'Leiden' i Kyrkås, och därav tillkom honom och hans systrar 3 fjärdingar, som var förbrutet;
    Nils Larsson, halvparten av denna gård tillkom Hans i Bye, i morfars brorson, som också hade sitt i By i Brunflo och dog i fejden; den andra halvan ägde Nils Olofsson och en syster, som var hemma, och 2 bröder och 1 syster i Hedmark, Norge; 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Niels Oelssen, Optand; Biörn Erichssens börn; Nils Lauridssenn; Hans i Byen, Bröndflod; oklara sammanhang i texten).
  • Nils Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hela gården; en brorson Jon Eriksson ägde ½ tunna, som blev befriad; ½ tunna var förbrutet och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Niels Erichssen i Optand; Joenn Erichssen).
  • Tord och Per Olofsson samt Per Gudmundsson,
    alla levde 1613; alla hade rymt (sannolikt till Norge) och befriades (Thord Oelssen i Optand; Peder Oelssen, Optand; Peder Gudmundssen ibidem).
  • Per Jonsson, levde 1613; gården tillkom prästen och var inte förbruten; 1 tunna och 1 fjärding kunde sås av Per, som hade rymt över till svenskarna; Pers moder, Märet Persdotter, hade utlöst sin mans bröder ur gården, men eftersom hon inte hade rymt var 1 tunna och 1 fjärding förbrutna och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Peder Joenssen, Lundenn, Maritte Pedersdatter).
  • Jöns Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på hela gården; hade syskonen Pål Andersson och Karin Persdotter, varav Karins andel blev befriad; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Jens Pederssen i Grytten; Powell Andersen; Karen Pedersdatter).
  • Gudmund Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Gundmund Joenssen i Grytten).
  • Erik Nilsson, levde 1613; blev befriad; (Erich Nielssenn i Grytten).
  • Erik Kjellson, levde 1613; blev befriad; änkan Gjord i Backen berättade att denna gård tillkom några små omyndiga barn och var inte förbruten; (Erich Kieldssen i Grytten; Giord, encke i Backe).
  • Erik Eriksson, levde 1613; hade ingen jord; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna).
  • Kjell Eriksson, levde 1613; hade ingen jord; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna).
  • Halvard Nn och Olof Jonsson, båda levde 1613; 3 ½ tunnor kunde sås på gården; Olof hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna) och hade en ogift syster Berit Jonsdotter; Per Karlssons andel blev befriad, då han inte hade varit knekt och hade rymt; 2 tunnor och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark och 7 skilling; (Haldword i Wiige; Olle Joennssenn; Berrette Joensdatter; Peder Karlssenn).
  • Erik Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hela gården; Anna Persdotters del om ½ fjärding blev befriad; gården var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 2 skilling; (Erich Pederssen i Wiigenn; Anne Pedersdatter).
  • Tora Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 5 tunnor kunde sås på hela gården; det fanns 9 syskonlotter; 2 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Thorre, enche i Wiigen).
  • Lars Månsson, Per Eriksson, Engelbrekt Jonsson, Jöns Månsson och Per Sigvardsson alla levde 1613; alla hade rymt (sannolikt till Norge) och befriades; (Lars Mougensen i Vambsted; Peder Erichssen ibidem; Engelbrect Joensen ibidem; Jens Mougensenn ibidem; Peder Sigwordssen, Ocker (Åkre)).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; i första stycket sägs att det kunde sås 2 ½ tunnor på hela gården, varav tillkom kungen 1 ½ tunnor och Olof tillkom 3 fjärdingar; i nästa stycke sägs att man kunde så 6 tunnor på gården; kungen tillkom 2 parter och 4 brorsöner den ena parten; brorsonen Per Sigvardsson hade rymt och hans andel om 3 fjärdingar blev befriad; tillkom kungen 5 tunnor och 1 fjärding; 1 tunna och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Olluff Joenssenn i Okier; Peder Sigwordssen).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Olluff Joensen i Grustad).
  • Jöns Pålsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hans andel av gården; hade också ängslotter i Hellehuse och Loexaas; gården fick arrenderas för 4 ½ mark; (Jenns Powelssen i Grustad).
  • Per Olofsson, levde 1613; 2 tunnor kunde sås på gården; Anders Olofsson var i Norge och blev befriad för sin andel om 1 tunna; 2 tunnor var förbrutna och fick arrenderas för 3 mark; (Peder Oelsen i Goustad; Anders Oelsenn).
  • Anders Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hans gård, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Anders Oelsen i Berigh).
  • Jöns Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som tillkom honom och hans 2 systrar och hans faster; de 2 systrarna var i Sverige; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Jenns Joensen i Berigh).
  • Börje Andersson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed, men ansågs ändå ha gjort det; 2 tunnor kunde sås och tillkom honom och en syster; hans förbrutna andel var ½ tunna; om denna gård var det 3 bröder och 2 systrar; Börje hade utlöst en broder och den andre var i Hedmark, Norge, tillsammans med en syster; den andra systerns barn var fria, tjänade hos välborne Sten Bille (landsherre före Claus Daa); 2 tunnor var förbrutet, eftersom syskonen i Norge inte hade presenterat sig, och fick arrenderas för 3 mark; (Börgge Andersenn i Gielle; welb. Steen Bille).
  • Helge Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 tunnor kunde sås på gården, som tillkom hans hustrus 2 bröder, vilka var i Ryssland (för svenskarna) och vilkas andelar var förbrutna; hade 3 bröder i Norge och av deras andel om 2 tunnor blev 1 ½ tunnor förbrutna; i nästa stycke sägs att det kunde sås 2 tunnor på gården och som ägdes av en broder som var knekt i Ryssland och 2 gifta systrar här i landet; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Hellge Errichssen i Lunde).
  • Per Svensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor och 1 fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark och 7 skilling; (Peder Swendssen i Lunde).
  • Per Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 5 tunnor kunde sås på gården; andelarna om 3 tunnor för syskonen Erik Larssons och Anna Larsdotters blev befriade; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Peder Lauridssen i Backe; Erich Lauridssen och Anne Lauritdsdatter).
  • Jöns Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); gården tillkom Jöns, hans svärmoder och Hans Olofsson; 2 ½ fjärdingar var befriade; 1 ½ tunnor och 1 ½ fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark och 7 skilling; (Jenns Oelsenn i Lunde; Hans Oelsenn).
  • Olof Tordsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 ½ tunnor kunde sås på gården, som tillkom honom och 2 systrar, varav hans andel var 1 ½ tunnor och 1 fjärding; i nästa stycke sägs att denna gård ägdes av Olof och 2 systrar, varav den ene var gift och blev här i landet och en var piga; 2 tunnor och 2 ½ fjärdingar blev förbrutna och fick arrenderas för 4 mark och 5 skilling; (Olluff Thordssen i Heylle).
  • Göte i Solberg, levde 1613; gården i 'Helberig' var skriven för Goutte, Jon hade deras syster och ½ tunna säd i Solberg; jorden var förbruten och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Goutte i Solberrigh; Jon).
  • Sigrid Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Zidssell, enncke i Helle).
  • Olof Månsson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed, men hade 'skattett' svensken; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Olluff Mougensen i Helle).
  • Sigvard Persson, levde 1613; hans andel om 1 fjärding säd var förbrutet och fick arrenderas för 7 skilling; (Sigword Pederssen i Backen).
  • Ingel Nn, levde som änka 1613; ½ tunnor kunde sås och fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Ingel, encke i Helle).
  • Sven Persson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna), hans andel om 1 fjärding i Hälle var förbrutet och fick arrenderas för 7 skilling; (Swend Pederssen i Backen).
  • Jöns Månsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; hade en pantgård i Bodal av Nils Jönsson och hans syskon om 3 tunnor säd, som skulle vara igenlagd och öde; hade betalat 34 ½ daler för gården; den 21 november 1613 berättade Karin Olofsdotter på sin son Nils Jonssons vägnar att hon eller hennes barn skulle lösa in gården; (Jenns Mougenssen i Buden; Niels Jenssen; Karrenn Olluffsdatter paa hindes sön Niels Joenssens weiggenne).
  • Måns Olofsson, levde 1613; ansågs ha svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Mougens Oelssen i Bölle).
  • Nils Sivertsson, levde 1613; hade ingen jord; (Niels Siiuffuorttssen i Bölledt).
  • Jöns och Måns Nilsson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbuten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Joen Nielssen och Mougens Nielssen i Swiide).
  • Birgitta Nn, var död; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås, var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Birrette, enche i Ennge).
  • Mårten Nilsson och Pål Botildsson, båda levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och blev befriade; (Mortten Nielssenn i Sörwigen; Powell Bottelsen i Sörwigen).
  • Mats Svensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Mads Swendssen i Solberrigh).
  • Goutte Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Goutte Oelsenn i Solberigh).
  • Olof Guttormsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården och tillkom honom ½ tunna; hade en bror i Hedmark (fylket söder om Tröndelagen) och en ogift syster i Sunne; Jöns Mikaelssons del i gården blev befriad; ½ tunna fick arrenderas för ½ mark och 5 skilling; (Olluff Guttormssen i Solberigh; Jens Michelssen).
  • Ingiall Nn, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade jord om 3 fjärdingar; hans mor var i Hedmark (fylket söder om Tröndelagen) och som ägde gården, eller blir 5 ½ fjärdingar förbrutna; Jöns Mikaelsson del i gården om ½ tunna blev befriad; 1 tunna fick arrenderas för 1 ½ mark; (Ingiella paa Solberigh; Jenns Michelssen).
  • Utan angivelse av by
  • Nils Persson, levde 1613; hade ingen jord; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Niels Pedersenn).
  • Jon Helgesson, levde 1613; blev befriad; hade varit dräng för den dansk-norske befälhavaren Johan Vessling; (Joenn Hellissenn).
  • Måns Olofsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Mogens Oelssen i Bleche).
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.