Åtalade odelsbönder i Bergs socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 

  • Per Halvarsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Peder Haldwordssenn i Dallaas).
  • Anders Bårdsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hela gården; omyndiga systern Ingeborgs andel om ½ tunna var inte utlöst ur gården; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Anders Baardtzen i Dallaas; Ingeborigh).
  • Barbro Nn, levde som änka 1613; gården tillkom hennes barn; maken var död för 10 år sedan; hade en son Bengt Jonsson, som hade rymt (sannolikt till Norge) och två döttrar varav en var omyndig; sonen Bengt hade köpt ut sin äldre syster; gården blev inte upptagen i jordeboken; (Barbraa, enncke i Dallaas; sönn Bendt Joennsen).
  • Erik Stensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 ½ tunnor kunde sås på hela gården; hade 2 bröder hos sig och 5 systrar; brodern Sven Stensson hade svurit svenskarna trohetsed och hans andel var förbrutet; systrarna Ragnhild och Anna Stensdotter var ogifta och omyndiga och tre systrar var gifta; drygt 2 ½ tunnor var förbrutna; 4 bröder och 5 systrar med 13 syskonlotter ägde gården; 3 bröder och 3 systrar hade förbrutit 9 syskonlotter om tillsammans 3 tunnor och ½ fjärding; 1 tunna och 1 ½ fjärdingar var befriade; andelarna för syskonen Jon Stensson, Anna och Ragnhild Stensdotter om 1 tunna och 1 ½ fjärdingar blev befriade; 3 tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark och 7 skilling; (Erich Steenssenn i Quisle; Swend Steenssen; Joenn Steensen; Anne och Ragnild Steensdatter).
  • Anders Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Anders Joenssenn i Quisle).
  • Nils Björnsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Niels Biörnssenn i Mou).
  • Olof Pålsson, levde 1613 och var inte närvarande, eftersom han var i Sverige för att sälja häst; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården; hade 5 systrar, varav 3 var gifta; Ingials andel om ½ tunna blev befriad; 3 ½ tunnor (sannolikt en felskrivning, borde vara 2 ½ tunnor) var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Olluff Powelssen i Mou; Ingiall Powelsdatter).
  • Tyrris och Pål Björnsson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården; hade 2 systrar i Hedmark, Norge, och en i Sverige; hela gården var förbruten, eftersom systrarna inte hade presenerat sig och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Thörris Biörnssenn och Powell Biörnsssenn i Mou).
  • Anders Stensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på hela gården; en gift brorsdotter hade andel i gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; i nästa stycke sägs att en syster, som var gift och hennes man hade andel i en annan gård, på tinget hade befunnits att denne Anders Stensson skulle bygsla gården, enär de annars skulle bli utmätta; 2 systrar delade på halva gården, men bara en av dem var angiven, eljest heller kan denna gård inte besittas utan av en man; (Anders Steensen i Mou).
  • Mårten Jönsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor och ½ fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Morthenn Jennsenn i Mou).
  • Per Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Peder Joenssenn i Mou).
  • Olof Nilsson (lille), levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på hela gården; hade en syster Berit, vars andel också var förbrutet; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Lille Olluff Nielsenn i Wiige; Berette Nielsdatter).
  • Vilhelm Mikaelsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; hade också en egendom i Västervigge, som var pantsatt till Anders Persson i Vigge; gården låg obrukad, men skulle förbättras och införas i kungens jordebok för viss landskyld; (Willom Michelssen i Wiige).
  • Olof Hemmingsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på hela gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Olluff Henningsen i Wiigen).
  • Olof Nilsson (store), levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Store Olluff Nielssen i Wiigen).
  • Sven Stensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Swend Steenssen i Wiigh).
  • Olof och Erik Jonsson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 4 tunnor kunde sås på hela gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Olluff Joensenn och Erich Joennssenn i Medhwigen).
  • Anders Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Anders Pederssenn i Mettwigenn).
  • Jon Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på hela gården; hade pantat gården till sig med de andra lottägarna, men hade inget pantbrev, varför det ansågs vara köpt; gården var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Joenn Nielsen i Medhwigenn).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor (troligen en felskrivning för 3 ½ tunnor) kunde sås på hela gården; hade en bror i Hedmark, Norge, och därförutan några omyndiga brorsbarn; en bror i Bergen, Norge, hade inte förbrutit sin andel; hade köpt ut 1 ½ brodersparter till sig; 1 ½ tunnor och 1 ½ fjärding var förbrutna; brodern i Hedmark hade han löst ut och 2 brodersparter var förbrutna; brodern Jon i Bergen, Norge, hade löst ut en broder och båda dessa parter var förbrutna; Jon hade inte presenterat sig på angiven tid i Trondheim; den femte broderns andel var också förbruten, enär han hade uppehållit sig i Sverige under fejden; hela gården var förbruten och fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; (Olluff Olluffsenn Medhwigen; Joenn i Bergenn).
  • Nils Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på hela gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Niels Pederssenn i Medhwigenn).
  • Jon Jörgensson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Joenn Jörgennssenn i Medwigenn).
  • Jon Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på hela gården; hade en syster, som var gift med Jöns Kjellsson i Bergsbyn och som inte hade förbrutit sin andel; Jons andel om 2 ½ tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 1 daler; (Joenn Oelssenn i Österwigenn; söster, som haffuer Jens Kieldssenn i Berigxbye).
  • Stefan Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor och ½ fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Staphann Oelsenn i Österwigenn).
  • Jon och Olof Larsson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 5 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 7 ½ mark; (Joenn Lauridssenn och Olluff Lauriitzen i Berigxbye).
  • Märet Nn, levde som änka 1613; gården tillkom hennes man, som var död före fejden; hade omyndiga barn och gården blev inte förbruten; (Marritte, encke i Berrigxbye).
  • Per Tyrrisson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) innan svenskarna kom till Jämtlad och dömdes fri; (Peder Thörrissenn i Berrigxbye).
  • Stefan Stensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Staphann Steensenn i Berigxby).
  • Lars Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 ½ tunnor kunde sås på hela gården; hade en broder som var knekt (för svenskarna) i Ryssland, vars andel var förbruten; en syster i Sverige hade förbrutit sin andel och en syster var hemma; syskonen Elin och Jons andelar om ½ tunna och ½ fjärding blev befriade; 1 ½ tunnor och 1 ½ fjärdingar var förbrutna och fick arrenderas för 2 ½ mark och 5 ½ skilling; (Laes Pedersenn i Berigxby; Ellinn Pedersdatter och Joenn Pedersen).
  • Jöns Kjellsson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Jenns Kielldssenn i Berigxbye)
  • Torsten Persson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och hans del dömdes fri; brorsbarnens - Hans och Guttorm Olofsson - andelar om 3 ½ fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark och 5 ½ skilling; (Thostenn Pedersenn i Berrigxbye; Hanns Olluffsenn och Guttorm).
  • Måns Jonsson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Mougens Joennsenn i Berigxbye).
  • Sten och Reidar Persson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården; alla systrar var utlösta utom en omyndig syster; hela gården var förbruten, eftersom omyndiga systern hade fött utom äktenskap; (Steen Pedersenn och Reder Pederssen i Berigxby).
  • Jöns Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på hela gården och hans förbrutna andel var 1 tunna; den andra syskonparten tillkom 3 brorsbarn, 2 söner och 1 syster; den ene brorssonen hade varit knekt och förbrutit sin andel och den andre var i Hedmark, Norge; brorsdottern Märet Persdotter var omyndig och hennes andel om ½ fjärding blev befriad; 1 ½ tunnor och 1 ½ fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark och 5 ½ skilling; (Jenns Pedersenn, Alttenes; Maritte Pedersdatter).
  • Einar Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 ½ tunnor kunde sås på hela gården; 3 syskon delade på gården och Märet Olofsdotters andel om 3 ½ fjärdingar blev befriad; 1 ½ tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Einner Oelsenn i Alttenees; Marritte Oelsdatter).
  • Erik Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Erich Ericssenn i Allttenes).
  • Jon Kjellsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hela gården; andelarna för syskonen Anders Kjellsson och Märet Kjellsdotter om ½ tunna blev befriade; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Joenn Kieldssenn i Allttenes; Anders Kieldssenn och Maritte Kieldsdatter).
    (Anders Kjellsson i Berg var nämndeman i Bergs tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Pål Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; systern Märets andel om 1 fjärding blev befriad; 1 ½ tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark och 3 skilling; (Powell Pedersen i Allttenees; Maritte Pedersdatter).
  • Sten Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Steenn Anderssen i Wettwigen).
  • Jon Kristoffersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården; hade en bror som förbrutit sin andel och 4 systrar, vars andelar inte var förbrutna; den ena av systrarna tog Baltzar Bäck (överste och chef för de svenska styrkorna) med sig ut ur landet och hon var vid samma tid 12 år gammal; halva gården om 2 tunnor säd var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Joenn Cristophersenn i Wettwigen).
  • Jon Stensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Joenn Steensen i Wettwigen).
  • Jörgen Kristoffersson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Jörgenn Christopherssen i Wettwigen).
  • Pål Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på hela gården; hade omyndiga brorsbarn i Sverige och deras jord hörde till kronan; faderns brorsbarn hade andelar om 1 tunna, som icke var förbrutet, men det ändrades, eftersom alla delägarna var i Sverige; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Powell Nielssenn i Schannderaas).
  • Olof Sivertsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; hade också egendom i 'Brönde item' om ½ tunna säd; Jöns Perssons och Elin Persdotters andelar om 1 fjärding blev befriade; 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 7 skilling; (Olluff Syffuerttzen; Jens Pederssen och Ellinn Pedersdatter).
    (Olof och sonen länsman Sundvis Olofsson i Västerskucku finns i boken 'Skanke ätten', sid 92, Robelin).
  • Gunnar Mårtensson, var död 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården; hustruns andel om 3 fjärdingar var förbrutet; Gunborgs och Anna Stensdotters andelar om ½ fjärding blev befriade; ½ tunna och 1 ½ fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark och 5 ½ skilling; (Gunder Morttensen; Gundborigh och Anne Steensdatter).
  • Anders Hansson, levde 1613; hade ingen jord, men var en 'leilending' (arrendator); hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Anders Hannsenn paa Skocku).
  • Lars Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; Olof Olofssons andel om 1 tunna blev befriad; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Lauritz Oelssenn i Österskocku; Olluff Oelsenn).
  • Nils Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed;1 tunna kunde sås på hela gården och därav tillkom hans hustru 1 ½ fjärdingar; Nils Jonssons andel om 2 ½ fjärdingar blev befriad; 1 ½ fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark och 2 ½ skilling; (Niels Erichssenn i Österskocku; Niels Joennsenn).
  • Jon Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås; det hörde till hans barn och ägaren var i Sverige och tjänade som knekt; han ägde 1 ½ tunnor säd i gården, och eftersom ägaren var i Sverige var detta förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; Olof Sigvardsson i Skucke hade andel om 1 tunna i gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Joenn Anderssenn i Bingsted; Olle Sigwordssenn i Skocku).
  • Anders Stensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; gården ägdes av 5 barn, som var pigor här i landet; (Annders Steenssenn i Bingsted).
  • Jöns Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Jenns Pedersenn i Brynie).
  • Jöns Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Jens Pedersenn i Bingstad).
  • Erik Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; (Erich Oelssenn i Östberigh).
  • Jon Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården och hans andel var 1 fjärding; Olof Henrikssons andel blev befriad; 1 ½ tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark och 3 skilling; (Joenn Lauritzenn i Berrigxwigenn; Olluff Hennrichssenn).
  • Einar Kjellsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hans andel i gården var 2 ½ fjärdingar; Erik Kjellsson och hans bröders andelar om 1 tunna och 1 ½ fjärdingar blev befriade; ½ tunna och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark (jordeboken har Jöns Kjellsson, 1 mark); (Einner Kieldssenn ibidem; Erich Kieldssenn med sinne brödere; Jenns Kielldtzönn).
  • Zakarias Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; var husman (lantarbetare som ägde sitt hus, men inte jorden) och hade ingen jord; (Zacharias Erichssenn, husmand i Berrigxwigh).
  • Per Kjellsson, levde 1613; hade ingen jord utan brukade egendom, som tillkom barn i Östberg; (Peder Kieldssenn i Berigxwigh).
  • Karin Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; satt på barns gård, men sonen - bland hennes barn -, som hon hade med sin första man tjänade i Sverige och hans andel om 1 ½ fjärdingar var förbrutet; Anders Olofssons andel om 1 ½ fjärdingar var förbrutet och var han i Sverige; gården fick arrenderas för ½ mark och 1 ½ skilling; Sigrid Olofsdotter andel om ½ tunna blev befriad; (Karrenn encke; Anders Oelsenn; Zigrii Olluffsdatter).
  • Nils Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på hans andel i gården; 2 systrar och hans farbrors barn ägde 1 tunna i gården och dom var i 'sönnden fields'; alla hade förbrutit sina andelar, eftersom de inte hade presenterat sig; 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Niels Erichssenn i Röröenn).
    • Dottern Gulla Nilsdotter var gift med bonden Jon i Rörön år 1645; deras son bonden i Rörön, Jöns Jonsson, 1639-1710, och hans hustru Gertrud Jonsdotter, 1644-1711, var föräldrar till bonden i Rörön, Jon Jönsson, ca 1670-1717, vars hustru hette Kerstin Eriksdotter. De hade sonen, föraren och rustmästaren i Rörön, Per Jonsson RÖRBERG, som finns med sin familj i min släktkrönika.
  • Jöns Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården; hade en syster som var piga i Hälsingland och som inte var utköpt ur gården och hennes andel skulle lösas ut av kungens ombudsman; 2 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Jenns Oelsenn i Röröe).
  • Reidar Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården och hans andel var 1 tunna säd; många syskon delade på gården och alla deras andelar var förbrutna utom systern Karin Olofsdotters andel om 1 ½ fjärdingar, som blev befriad; 1 ½ tunnor och ½ fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Reeder Oelsenn i Raadehraa; Karenn Olluffsdatter).
  • Pål Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Powell Oelsenn i Thösaas).
  • Karl Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också jord i Åse om ½ tunna, varav hälften tillkom Olof Sigvardsson, som var i Norge; 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 7 skilling; (Charll Erichssenn i Thorssaass; Olluff Sigwordtzen).
  • Tomas och Måns Olofsson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Thomas Olluffsenn och Mougens Olluffsenn i Thössaas).
  • Karin Nn, var död; hade ingen jord; (Karenn encke i Thorssaas).
  • Erik Karlsson, var inte närvarande; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; 'thingedt' fadern Karl Eriksson på sonens vägnar om fred; (Erich Carlsenn i Thossaas; Karll Erichssenn).
  • Mårten Karlsson, var inte närvarande; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade ingen jord; förhandlade fadern Karl Eriksson på sonens vägnar om fred; (Mortenn Karllsenn; Karll Erichssenn).
  • Björn Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Biörnn Oelssenn i Westeraasse).
  • Örjan och Sivert Gudmundsson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården; systrarna Gunhild och Gulles andelar om ½ tunna blev befriade; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Öullen Gudmandsenn och Syuffuertt Gudmandssenn i Aasse; Gunild och Gulle).
  • Olof Stefansson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som tillkom Olof och hans far; gården var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Olluff Staphannssen i Aase).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och dömdes fri; (Olluff Joennsen i Österaas).
  • Sten Eriksson, levde 1613; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; hustruns andel i Österåsen om 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 7 skilling; (Steenn Erichssenn, Österaase).
  • Jon Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; därav tillkom hans syster i Norge 3 parter; eftersom systern inte hade presenterat sig var hela gården förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (St. Joenn Joennsenn i Österaass).
  • Jon Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; därav tillkom en broder i Hedmark, Norge, 3 fjärdingar; de andra 5 fjärdingarna hade han förbrutit med sina syskon; hela gården om 2 tunnor var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (L. Joenn Joensenn i Österaas).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; hade pantsatt en ängslott om 8 lass till Per Esbjörnsson för 20 daler; (Olluf Joenssen i Österaass).
  • Jon Halvarsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade ingen jord; 1 tunna kunde sås och den var pantsatt till Olof Sigvardsson; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Joenn Haldwordtzen i Österre Aase; Olluff Sygwordtzen).
  • Per Esbjörnsson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och blev befriad; (Peder Esbiörnssen i Quersöe).
    (Per Esbjörnsson i Kvarnsjö var nämndeman i Bergs tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Per Rolfsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Peder Rolffsenn i Quersöe).
  • Jon Torstensson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Joenn Thostensenn i Berigh).
  • Jöns Stensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; (Jenns Steenssen i Bergh).
  • Per Olofsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna), men rymde; sonen Olof Persson tjänade på 'Döder' i Hackås och skall ge 'fredschatt' och är nu möjligt han kan finnas någon annanstans; (Peder Oelssenn paa Starrenn, hussmand; Olluff Pederssenn).
    (Namnet Starren i Rmj är nog identiskt med Lillhallen. Meddelat av Sverker Paulsson, Järfälla, med stöd av Ödegårdar i Jämtland, Holm, och jordebok för Berg ca 1540)
  • Jöns Björnsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); (Jenns Biörnnssenn i Skolle).
    (Kan Skolle vara Skålan i Klövsjö socken ?)
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.