Åtalade odelsbönder i Ås socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 

  • Mats Hemmingsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 ½ tunnor kunde sås på gården tillsammans med hustrun; gården var förbruten och fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; av Bye och Önsjön; (Mats Hemigsenn i Bye; aff Bye och Enndesöe; jordeboken har Önnssöe).
  • Halvard Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården; hade 2 systrar, som inte var utlösta ur gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Halword Ollssenn i Österaas, jordeboken har Östersem).
  • Märet Nn, levde som änka 1613; maken Lars Olofsson hade svurit svenskarna trohetsed, innan han dog; 2 tunnor säd kunde sås och hennes 'frawerindis' systrar hade andelar i gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 2 ½ skilling; befanns att 1 ½ tunnor var förbrutna, eftersom hon i Hedmark, Norge, inte hade presenterat sig; den ene systern Ingeborg Persdotter hade en andel om ½ tunna, som var befriad, men hon skulle presentera sig i tid; (Marritt, Lauritzs Oelssenss; söster Ingborg Pedersdatter).
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade en gård i Rise om 2 tunnor; andelar i gården hade 2 systrar i Norge och 3 brorsbarn i Sverige, vilka han inte visste om de levde; av gården var 2 tunnor förbrutna, som fick arrenderas för 3 mark; detta var det mesta av parten i pantgården; dock var dom i Sverige, som var odelsmannen där till, förutom några mälingar om 3 fjärdingar, som tillkom denne man med sina systrar i Norge och en här hemma, som förbrutit sin andel, vilket var deras moders gård i Västersem om 2 tunnor, och där fanns också andelar för systrarna i Norge; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; denne Olof Olofssons fader befanns att ännu leva, men hade givit sig till sytning och blev därför alltsammans förbrutet, 2 tunnor, ty de andra syskonen kunde inte ärva deras fader både för det att han inte hade givit sig till sytning hos dem och ännu levde; (Olluff Oelssenn i Öster Riise).
  • Nils Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; brodern Per Larsson i Trondheim och 2 systrar här i landet hade andelar i gården; Nils och 2 systrars andelar om 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; andelarna för systrarna Ingeborg och Anna Larsdotter om ½ tunna blev befriade; (Niels Lauritzönn i Westersemb; Peder Lauritzenn; Ingborig och Anne Lauritzsdatter).
  • Åke Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; ½ tunna och ½ fjärding kunde sås, var förbrutet och fick arrenderas för 1 mark; (Aagge Pederssenn i Westersemb).
  • Jöns och Anders Jönsson, båda levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; de första 3 tunnorna var sålda till dem av syskonbarn och halva detta hade de betalt och halva delen inte, men fullkomligt köp skall vara gjort, dock skulle en dräng, som var deras systerson ha en systerlott i gården; förutom denna systerlott, var gården om 6 tunnor förbruten och fick arrenderas för 9 mark; systerlotten för Jon Jönsson om ½ tunna blev befriad; (Jenns Jenssenn och Andres Jenssenn i Sörbye).
  • Per Persson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed och dömdes fri; (Peder Pederssenn i Hollis, Haggenn).
  • Olof Simonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 3 tunnor kunde sås på gården tillsammans med moderns andel, som också var förbruten; gården var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Olluff Siworssenn i Röstad, jordeboken har Simonnssönn).
  • Märet Nn, levde som änka 1613; hon kom inte fram och grannarna Olof Simonsson och Per Olofsson omtalade att hennes man hade svurit svenskarna trohetsed innan han dog, och hon med honom hade svurit svensken i fejden, och han hade inga barn efter sig och gården var makens gård; 8 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 daler; gavs inte fred, ty freden var förbruten, eftersom hon inte hade värjt sig, och hon hade inget arv förutom halvparten av lösöret; (Marritt encke paa Rösted; hindis grander Olle Siworssenn och Peder Ollssenn ibidem).
  • Per Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, och han hade köpt ut sina syskon; om denna gård var det 3 syskon, 2 bröder och en syster; denne broder Per bekände att han hade köpt ut sin bror, dock inte fullt betald; hade inte köpt ut sina systrar i Trondheim och som skulle presentera sig; gården var förbruten och fick arrenderas för 6 mark; (Peder Oelssenn paa Röstad).
  • Olof Larsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; hade 2 bröder och 2 systrar, vilka alla var befriade; en broder hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna) och rymt till Norge och hans andel var förbruten; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; andelarna om 2 tunnor för Märet, Gertrud och Sivert Larsson blev befriade; (Olluff Lauritzönn i Röstad; Maritt, Giertrud och Siword Lauritzönn).
  • Märet Nn, levde som änka 1613; hade rymt till Norge tillsammans med sonen Nils Kjellsson, som hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 1 ½ fjärdingar efter hans far var förbrutet och fick arrenderas för 1½ skilling; (Maritte encke; Niels Kieldssenn).
  • Nils Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården; till detta lades 1 ½ tunnor av en änka i Sunne socken - Ingeborg i 'Restad' -, som inte hade rymt till Norge och därför var 3 tunnor förbrutna och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Niels Pederssenn i Tenngh; enn encke udi Sunde sougenn wid naffn Ingborig i Restad).
  • Anders Svensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Anders Swenssenn i Tenngh).
  • Sivert Jörgensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Siwortt Jörgennssenn i Össe).
  • Karl Jörgensson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och inte varit knekt; dömdes fri; (Carll Jörgennssen).
  • Karl Tyrisson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 4 tunnor kunde sås på gården; hade 2 gifta systrar här i landet, som ägde halva gården tillsammans med honom, och eftersom dom var gift med män, som hade svurit svenskarna trohetsed var deras andelar också förbrutna; 4 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 6 mark; (Carll Torrissenn).
  • Faste Olofsson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och inte varit knekt; dömdes fri; (Faste Oelssenn i Öse).
  • Erik Jonsson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge) och inte varit knekt; dömdes fri; (Erich Joenssenn i Öse).
  • Mats Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor och 1 spann kunde sås på gården; hans styvbarn ägde halva gården tillsammans med honom;
    i nästa stycke sägs att 4 tunnor kunde sås på gården och att hälften tillkom hans omyndiga styvbarn, andra halvan var förbruten och tillkom hans kvinna och av hennes del var förbrutet 1 ½ fjärdingar; hans styvbarn Per Eriksson med sina syskons andel om 2 tunnor befriades; 2 tunnor och 1 ½ fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 3 ½ mark och 2 skilling; (Mathies Joenssen i Öse; hans stiffbörnn Peder Erichssenn).
  • Per Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade odelsjord i Gille och i Täng om 2 tunnor tillhopa; i Gille var förbrutet 2 tunnor, som fick arrenderas för 3 mark; i Täng var förbrutet 1 tunna, som fick arrenderas för 1 ½ mark; (Peder Nielssenn i Gille).
  • Håkan Larsson, var död 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed och inte varit knekt; dömdes fri; denne man var en gammal man och dog i fejden; hans son Lars rymde och dömdes fri; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Haggenn Lauritzonn paa Lantzöen; hans sön Lauritz).
  • Jon Stensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark (jordeboken har 3 mark); hade en syster Märet, som hade rymt (sannolikt till Norge) och hennes fjärdepart om ½ tunna blev befriad; (Joenn Stensenn ibidem; denne söster Maritt).
  • Olof Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; var för sjuk för att kunna rymma och behövde inte köpa sig fri från sin fredlöshet; 3 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Olluff Joenssenn ibidem).
  • Jon Sivertsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); kunde så 2 ½ tunnor i Landsom och en bror och 2 systrar i Norge hade andelar i gården; en bror fanns i Nordland, Norge; Per Sivertssons och Anna Sivertsdotters andelar om tillsammans 1 tunna och 1 fjärding blev befriade och de hade presenterat sig; 1 tunna och 1 fjärding var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark och 7 skilling; (Joen Siworssenn i Landtzshorn; Peder Siwordtzen och Anne Siwordtzsdatter).
  • Olof Eriksson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; (Olluff Erichsenn i Bache).
  • Jon Ingebriktsson, levde 1613; hade rymt (sannolikt till Norge); hade inte varit knekt någonstans; (Joenn Ingbritzön).
  • Jon Persson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed, men höll sig en lång tid och var tvungen att svära, var sjuk; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också andel om ½ tunna i en gård i Dille, där 2 tunnor kunde sås och där den andelen var inräknad; (Joen Pedersenn i Back).
  • Pål Olofsson, levde 1613; var en leilending (arrendator) i Backen; hade svurit svenskarna trohetsed och varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); hade sannolikt rymt från knekttjänsten och till hustru och barn, hade ingen jord, men en broderpart i gården var förbruten; det var inte ännu klart med ägarförhållandena och hur många tunnor, som kunde sås på gården; den skulle dock konfiskeras och föras in senare i kungens jordebok; (Powell Oelsenn, leilending paa Bachen).
  • Evert Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också 1 tunna i Landsom, som fick arrenderas för 1 ½ mark, till 'langillde'; (Effuertt Pederssenn paa Dille).
  • Kerstin, Siri, änkan Märet och en dräng, alla levde 1613; deras andelar om 1 ½ tunnor var befriade; det fanns också en annan liten gård, där det kunde sås 2 tunnor, men det fanns ingen ängsmark; fyra parter blev befriade och 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Kierstin, Ziri och Maritte encke och en dreng).
  • Helga Nn, levde som änka 1613; 1 ½ tunnor kunde sås på hennes gård; maken var uttagen som knekt till Ryssland (för svenskarna); hade 2 små barn och var ganska utarmad; gården var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark och 5 skilling; (Hellge i Dille, jordeboken har Hellie enncke).
  • Nils Svensson, levde 1613; hade rymt till Norge; hade inte svurit svenskarna trohetsed; visste inte om det svenska brevet; dömdes fri; (Niels Swenschenn, Torsett).
  • Olof Eskilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården; andelarna för systrarna Ingeborg och Kerstin om 1 tunna blev befriade; 1 tunna var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Olluff Eschillsen i Södgierde, jordeboken har Threttgierdt).
  • Olof Sivertsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; fadern var en 'krybling'; 2 ½ tunnor och 1 fjärding kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 mark och 3 skilling; Mårten Kjellsson i Lit hade förbrutit en systerpart i gården och Hans Tordsson den andra parten; (Olluff Siwordssenn i Bengaard, jordeboken har Threttgierdt; Morten Kieldsenn; Hans Tordssenn).
  • Tord Andersson, levde 1613; hade inte svurit svenskarna trohetsed, men tjänat dem; 3 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 4 ½ mark; hade också odelsjord om 1 tunna i Västeråsen, Bye, Lit, som var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Thord Anderssenn i Grombölle; odels goedtzs i Westeraas i Bye i Liid).
  • Lars Persson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på hans andel i gården; 3 tunnor kunde sås och 2 systrar tillkom, denne Per Perssons far och hans syster, som var en gammal utlevad ogift piga, denna part hade brodern i Steinkjer, Norge, var pantad till en ofri man Jon Persson i Backen; Pers andel var förbruten och brodern vid namn Erik Persson, som inte hade presenterat sig, och var 2 ½ tunnor; var också pantsatt till ofri man; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; Karin Persdotters andel om ½ tunna blev befriad; (Las Pederssenn ibidem; denne Per Pederssenns fader; Joen Pederssen, Backe; Erich Perssen; Karen Pedersdatter).
  • Olof Jönsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade en blind hustru, som han inte kunde lämna; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; (Olluff Jensen, Aschott).
  • Måns Jönsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås och som var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; förutom denna tunna säd befriades Sven Jonssons andel om 2 spann; (Mogens Jenssenn i Aasgott; Swend Joenssenn).
    (Jöns Månsson i Åskott var nämndeman i Lits tingslag och en av dom som med sitt signetavtryck bekräftade freden i Brömsebro år 1645).
  • Jöns Jönsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås och som var förbrutet och fick arrenderas för 1 ½ mark; hade inga medel för att klara sitt köp av fredlösheten; (Jens Jensenn i Asgott).
  • Eskil Andersson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; hade också en gammal, bedagad och ogift syster; Gertrud Persdotters andel om ½ tunna i samma gård blev befriad; detta befanns inte vara rätt angivet ty denne Gertrud Persdotter var inte piga 'mens för feigdenn'; Nils Jonsson i Lit tillkom med sin hustru 2 ½ tunnor; halva den delen var pantsatt till hans styvbarn, som skulle lösa det från honom för 20 daler, som kungen skulle betala efter 6 mäns värdering; gården var förbruten och fick arrenderas för 5 ½ mark och 5 skilling, jordeboken har 3 ½ mark och 5 skilling; Eskil hade också en andel om 2 tunnor i Mörviken, Åre, som fick arrenderas för 3 mark; hans hustru, som han nyligen hade fått, hade också jord, men där barnen tillkom hälften; hennes andel var 1 ½ tunnor och 1 fjärding (ingen landskyld upptagen); (Eschild Andersenn, Hoelaas; Giertrud Pedersdotter; Nils Jonsson i Liiden); (troligen är Eskil Andersson identisk med den Eskil Öndesson, som har det namnet i andra källor).
  • Jon Nilsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på hans del i gården och 2 tunnor säd kunde sås i Gärde, en halv mil därifrån; landskylden av hans andel på bägge ställena; sås till Kännåsen ½ tunna, som fick arrenderas för 1 ½ mark; andelen i Gärde om 2 tunnor fick arrenderas för 3 mark; hade också en liten andel i Gielde, där det kunde sås 1 fjärding korn och en ängslott om 2 lass hö; fick arrenderas för 13 skilling (jordeboken har Backe, Lit, 13 skillingar); (Joen Nielssenn i Kierenn Aas).
  • Måns Fastesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ daler; hade också en andel om 2 tunnor i Halåsen, som fick arrenderas för 3 mark; (Mogens Fastersenn i Kinneraas).
  • Pål Nn, var inte närvarande; Måns Fastesson uppgav att han farit till fjälls; (Powell, Kirckebye).
  • Jöns Nn, hade rymt (sannolikt till Norge); (Jenns, Kierckebye).
  • Per Nn, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; var husman (lantarbetare som ägde sitt hus, men inte jorden); hade ingen jord; (Peder N., hussmand paa Ennsöen).
  • Jon Jonsson, levde 1613; hade varit knekt (för de dansk-norska styrkorna); 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Joen Joenssenn i Söff).
  • Jon Eriksson, uppgavs bo på en gård i Ås, men var inte närvarande; (Joen Erichssen).
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Layout enligt HTML 4.01 Strict. Uppdaterad 2013-04-05.