Soldater i Hammerdal 1645-1660.

Att vara svensk soldat i Hammerdal och Jämtland 1645-1660.

Knekt
I juli 1645 slöts fred med Danmark, en fred som innebar att Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige. Samma år åtog sig allmogen i Jämtland att tillhandahålla 300 knektar för att slippa utskrivningar, som var den vanliga metoden att förse armén med soldater. Fem till sex gårdar skulle tillsammans tillhandahålla en soldat. Den bonde hos vilken knekten var inhyst skulle hålla honom med husrum och kost mot att knekten hjälpte bonden i arbetet på gården. Då soldaten drog i fält skulle bonden ge honom tågpengar, fullständig klädutrustning och en månads proviant, varefter kronan övertog försörjningen. Antagning till knekt skedde vid de årliga mönstringarna, då bönderna hade att visa fram sin aspirant. Denne skulle vara fysiskt duglig, vara välfrejdad och ej gärna under 18 år. Antogs aspiranten ansågs han skyldig att tjäna i tjugo år, om han inte dessförinnan kasserats vid mönstring. Det var dock inte omöjligt för knekten att på egen hand få lämna kronans tjänst tidigare, bara ersättare kunde anskaffas. Ansvaret för att få fram en knekt åvilade huvudbonden, och han hade ett personligt ansvar. Misslyckades han värva någon kunde han själv skrivas in i soldatrullan. Värjan var knektens huvudvapen, och dessutom bar knektarna antingen pik eller musköt. År 1655 vet man att knektarna hade gula byxor och blå rockar. Övningar hölls oftast korpralsskapsvis i anslutning till kyrkobesök, men även vid mönstringar och självklart vid krigstjänstgöring.
Jämtarna kom att ingå i det som vanligen kallas Gärfelts regemente om cirka 800 man. Regementet låg i fält i Tyskland och Polen åren 1648-1649 och 1655-1660.
1645 var Sverige alltjämt involverat i storkriget på kontinenten, som slutade först 1648 med Westfaliska freden. Gärfelts regemente drogs in i kriget 1648 och tågade till Stockholm och Dalarö, varifrån flottan överförde regementet till Tyskland, där det kom att ingå i Wismars garnison. Efter fredan blev 1649 regementet hemsänt till Dalarö och vidare till knektarnas respektive hemorter.
1654 utbröt krig mellan Ryssland och Polen och svenske kungen Karl X Gustaf anföll Polen 1655. Gärfelts regemente överfördes på nytt till Tyskland sommaren 1655 och deltog i erövrandet av Warszawa i augusti 1655. I november 1655 intogs den befästa staden Thorn, där regementet garnisonerades fram till hösten 1656, då det omgrupperades till Marienburg. 1659 konstaterades vid en mönstring i Marienburg att regementet praktiskt taget upphört att fungera. Det bestod nu av bara 108 man, varav knappt hälften var meniga knektar, (Fh).
Bar
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Sidan uppdaterad 2013-03-18.