Mo, Hammerdal

Bonde

  • Lampman18 familjer i Mo, Prästbordet och Munkhättan från 1700-talet till början av 1900-talet. Längst ned finns familjerna i Kallsnäs, Smedtorpet och Moviken, vilka alla tillkom i Mo under 1800-talet.
    Prästgården i Hammerdal bestod i början av 1640-talet av en vardagsstuga, två sovstugor i samma byggnad, ett stekarehus, stall, fähus, en tiondelada och ett loft med underbodar. Det ingick i böndernas skyldigheter att nybygga och underhålla prästgården, (JHH:II:183, Bromé).
     
  • Västermo och Östermo:
  • FAMILJ 32.
    Erik Jonae Sparf, 1540-1607, gift med Seborg Persdotter, 1560-1630, (Br), från Söre, Lit, var kyrkoherde 1588-1607 i Hammerdal, (Hm 1923–26, 1, sid 301), och han var son till Jon Eriksson Sparf, som var kyrkoherde 1533-1553 i Hammerdal. Han deltog i kungahyllningen av Christian IV i Oslo 1591-06-08. Brukade som arv och odel Mo 1, men ägde också Haraldsgården, Sikås 3, sedermera kallad Bånggården, (Jä). 1601 hade han köpt ett hemman i Mo, varom det blev tvist med säljarens dotter, (Dmb 1627-28). Sparf betalade 1 spann i tionde år 1600 (Ti). Enligt den Trondheimska reformsatsen skötte han ensam sina två socknar Hammerdal och Ström. 1588 brann kyrkan ned och runt år 1590 kom den nya kyrkan att uppföras, (Hm, Bygdén, sid 301). 1609-03-02 hade kyrkoherde Isak Stubb till fogden Peder Grumb klagat över att hans företrädare, salig herr Erik Jonsson, hade försummat och vanskött prästgården, så att den förfallit, (Hammerdals kyrkoarkiv, volym O IIa:1). Änkan Seborg Persdotter, från Söre, Lit, stod som tiondegivare 1607-08, (Ti), och hon finns omgift i familj 565. Barn:
    • Olof Eriksson, 1585-1638, (Br), hemmansägare i familj 566 i Mo.
    • Nils Eriksson, 1586-1639, (Br), hemmansägare i Gåxsjö och i familj 714 i Åsen 8.
    • Gabriel Eriksson, 1589-1652, (Br), hemmansägare i Sikås 3 och i Tullingsås 5, Ström, och gift med Anna Svensdotter. Björn Hemmingsson i Fyrås klagade efter sin hustrus Kerstin Nilsdotter ½ gården,1 tunna säd, som Gabriel Eriksson i Tullingsås oskyld till besitter. Gabriel bevisar sig hava köpt samma tunna säd av hans broder Sewerin Karlsson för 12 riksdaler. Sjul sålde både sin part och brodern Björn Hemmingssons utan om Björns vilja och vetskap, icke heller någon penning uppburit av de 12 riksdaler. Resolution: Blev förlikt sålunda inför rätten att Gabriel Eriksson skulle giva till Björn Hemmingsson 20 riksdaler och så taga dombrev, (Dmb ht 1647 § 6). Märet Nilsdotter, änka i Ström, klagade efter sin odel halva gården om ett tunnland i Tullingsås som Gabriel Eriksson brukade. Björn Hemmingsson i Fyrås hade också krav på 1 tunnland och båda klagande tilldömdes jord eller fick Gabriel utbetala dem efter kontrakt, (Dmb 1651, § 1). Fadern var bonden Nils Andersson i Tullingsås, Ström, som levde år 1620. Gabriel var brukare 1633-1651.
    • Anna Eriksdotter, 1590-e 1620, (Br), gift med Sten Pedersson, 1580-1655, (Br), som var hemmansägare, landstings- och nämndeman i Grötom, Häggenås.
    • Ingeborg Eriksdotter, 1590-1650, (Br),gift med Olof Jonsson, 1590-1672, (Br), som var hemmansägare och nämndeman i Öhn 1, Ström.
    • Karin Eriksdotter, 1605-1667, (Br), gift med Göran Svensson, 1605-1690, (Br), som var hemmansägare och nämndeman i Tullingsås 1, Ström.
  • FAMILJ 565.
    Anders Christensson, 1560-1629, (Br), var hemmansägare och under Baltzarfejden 1613 stod han som bondelänsman i Mo; han rymde till Norge och fick därmed behålla sin odelsjord, (Rmj 1613). 1621-11-23 beklagade sig fogden Anders Christensson över Hemming i Lorås för att denne vid ett gästabud hade slagit Anders under örat och kallat honom för en skälm; att detta var riktigt intygades av Hemming och Lars Eriksson i Håxås, som hade hört och sett tilldragelsen; Hemming i Lorås dömdes att böta 4 mark silver, (HGH:243, Englund). Vid samma ting ställde Anders en fråga om det fanns någon man eller kvinna, ung eller gammal, som kunde beskylla honom för något oärligt, då ville han, att det skulle träda fram och tillkännage detta; tingsmenigheten sade då, att de inte visste annat om honom än att han var ärlig och att allt var bra på alla sätt, (Dmb 1621). 1621-1622 var han länsman vid landstingets möte på Frösön, (Dmb), och 1623-07-23 var han inkallad som vittne vid ett ting på Kungsgården, Frösön, angående en tvist om mark vid Kungsgården; Anders hade varit i tjänst hos fogden Peder Grumb på Kungsgården och visste vem som hade rätt till mark vid Kungsgården, (Blad ur Frösö historia, Per Swedmark). 1628 var han vittne tillsammans med kyrkoherde Erik Blix, (HGH:208, Englund). Vid tinget i Lit 1628 framlade Anders Christensson ett köpebrev av 1601-11-27 om en gård i Sikås, som blev underkänt av rätten, (Jä 1950/23). År 1629 bygslade Olof Eriksson i Mo efter Anders Christensson, (Byg). Han var gift med Seborg Persdotter, 1560-1630, (Br), som var änka 1607 i familj 32 ovan, (Jä).
    • Sara Andersdotter, 1608-e 1649, (Br), gift med Sven Olofsson, 1590-1648, (Br), som var hemmansägare i familj 947 i Haraldsgården, Sikås 4, (Jä, 1950).
  • FAMILJ 566.
    Olof Eriksson, 1585-1638, (Br), från familj 32 i Mo, bygslade 1629 3 tunnor efter Anders Christensson i familj 565, (Byg). 1633 kunde Olof bärga 10 lass hö, hade 9 kor, 12 småfän och 1 häst, (Jb). Olof Eriksson i Mo var länsman, och Olof Eriksson i Fagerdal och Olof Larsson i Håxås var nämndemän vid landstingets möte på Frösön 1638, (Dmb 1621-1643, vt 1638). Olof Eriksson var gift med Karin Eriksdotter, 1608-1691, (C1). Christian Persson i Viken, Jöran Svensson i Tullingsås, Erik Nilsson i Näset och hans broder Lars Nilsson, tillika med Anders Jönsson i Strand, krävde av Måns Eriksson i Mo att denne skulle betala hans styvson, salige Jon Olofsson skulder till dem. Jon hade dött i Norge för några år sedan och inte lämnat något efter sig. Jons broder, salige Erik hade en jordlott i Mohemmanet, som kunde användas för att gälda Jon Olofssons skulder. Måns Eriksson visade dock för rätten att den döde styvsonen Erik var skyldig Måns 14 riksdaler och att han dessutom haft stora kostnader i samband med Eriks begravning. Eriks del i hemmanet uppgick till 7 ½ riksdaler. Måns dömdes fri från fordringsägarnas krav, och de anmodades att i stället kräva den tredje brodern Anders Olofsson Sparf på de skulder denne gått i god för, (Dmb vt 1673, § 11). Barn:
    • Johan Olofsson, 1628-1671, död som soldat i Norge, (Dmb vt 1673, § 11). Makan hette Kerstin Eriksdotter. Ryttaren Torsten Snapphane företrädde, bekännandes sig hava haft olovligt umgänge med sitt tjänstehjon Kerstin Eriksdotter, en gift kvinna, havandes sin man uti Demmin, Johan Olofsson i Ede, och avlat barn tillhopa, vilket föddes åtta dagar för S. Johannie tid. Men sedermera har Snapphane, åtta dagar efter bemälte midsommars tid trätt uti äktenskap med en annan; Och emedan ingen vet om bemälte Johan Olofsson är i livet, eller död; ty sakfälldes denne Snapphane till 40 marker och konan till 5 daler silvermynt. Men där ifall förspörjes, mannen var levande, då skall denne sak stå dem öppen till större plikt och för enfalt hor plikta; Och saken nu, så emellertid uppskjutes tills vidare här om kunskap och rannsakning. Men barnet skola de föda och sköta efter lag. Sedan pålades denne Torsten Snapphane, att betala denne sin lägerkvinna, Kerstin Eriksdotter, för förtjänt lön vadmal 2 ½ ort, 2 par strumpor 2 ort, och själva lönen 3 ort, är 7½ ort, vilka han utan uppskov henne tillställa skall, (Dmb ht 1666, § 6).
    • Erik Olofsson, 1630-1667, (Br), jordägare i Mo, Hammerdal, (Dmb vt 1673, § 11). Salige Erik Olofssons kreditorer tillstod sig samtliga vara skyldiga 26 riksdaler 3 ort och 3 skillingar, som de utan tredskan skulle betala, (Dmb ht 1668, § 9).
    • Anders Olofsson Sparf, 1632-e 1673, sannolikt soldat, (Dmb vt 1673, § 11).
  • FAMILJ 567.
    Måns Eriksson, 1606-1693, (C1), som var prästson från Ramsele, var gift med änkan Karin Eriksdotter, 1608-1691, (C1), efter Olof Eriksson i familj 566, (Dmb 1652, § 8). Han bygslade 3 tunnor 1642 efter Olof Eriksson, (Byg), och 1645 var hemmanet på 3 tunnland, (Jb). Måns Erikssons bomärke som länsman 1645Bilden till höger visar hans bomärke, som en av de fjorton länsmän från Jämtland, som bekräftade freden i Brömsebro 1645, (JF). 1649 betalade Måns tiondet, (Ti). Samtycktes och avdömdes fastebrev gives till Måns Ersson i Mo uppå någon jord i Mo belägen, som han till sig på sina styvbarns vägnar och dem vid tiden till återlösen tillbytt och köpt, har nämligen Måns Ersson bytt jord för jord med Gabriel Eriksson i Sikås och där in på givit 2 ½ riksdaler. Item av Sten Persson i Grötom köpt hans lott i Mo för 7 Riksdaler, samt av Göran Svensson i Tullingsås hans hustrus part i bemälte Mo för 7 riksdaler. Och till Olof Jonsson i Ön för hans hustrus part för 6 ½ riksdaler. Item till Brita, Erik Anderssons hustru i Norge boendes, nöjaktigt för hennes part betalat, såsom och hustru Susanna Eriksdotter för hennes lott både i jord och fiskevatten 9 riksdaler betalat. Och alltså tillägnade Måns Ersson alla de underliggande tillägor både Valle fiske och Annås utjord vid förord behålla, (Dmb ht 1652, § 9). Tingslaget beviljade Måns Eriksson i Mo för hans utstående gästning och besvär, som han uti nästförlidna år gjort har med dragon och officer hållande med 2 tunnor korn, (Dmb ht 1658, § 5). Hans excellens guvernören Clas Stenskjöld hade beslutat att tillsätta svenska länsmän i tingslagen, och man beslött att länsman Måns Andersson skulle besitta salig Hans Olofssons gård, och den skulle nu upptas som kronogård om 3 tunnland. Måns Eriksson i Mo skulle utbetala till arvingarna och kyrkan för 1 och 2/3 tunnland od 18 riksdaler, 30 riksdaler. Sedan Nils Olofsson i Gåxsjö för 2/3 tunnland med 12 riksdaler, och Jon Eriksson i Fyrås för 2/3 tunnland med 12 riksdaler. Och skall samma deras jord som för detta kronoskriven varit haver, här efter deras rätta odelsjord skrivas och räknas, där uppå dem fullkomligt fastebrev skrivas, (Dmb ht 1659, § 12). (Kronan gjorde alltså ett ägarbyte genom att man tog tre kronohemman på tillhopa 3 tunnland i Mo, Gåxsjö och Fyrås och lät brukarna köpa dem, men i stället för att betala till kronan, så betalade man till Hans Oofssons arvingar och kyrkan, och gjorde Hans hemman till ett kronohemman för länsmannen). 1666 hade han fått besvär av att Sikåsbornas hästar och boskap trampade ned hans slåtter; de inblandade blev dömda av tinget att sätta upp en hage för att förhindra detta, annars skulle de få böta, (Dmb ht 1666, § 3). Måns besvärade sig vid tinget 1667 över att grannen och kyrkoherden och välborne Erik Hedsander inte buförde sin boskap till fäbodarna; rätten menade att de borde hålla sig som goda grannar och göra sällskap till fäbodarna med sin boskap och även samtidigt hålla dem hemmavid för att undvika osämja dem emellan, (Dmb ht 1667, § 22). Måns Eriksson i Mo uppbjöd första gången vid 1669 års ting hela sin gård om 3 ½ tunnland och inlöst kronojord i Mo till sina styvsöner, (Dmb ht 1669, § 12). Måns Eriksson i Mo uppbjöd tredje gången bröderna Jon och Anders Olofsson Sparfs lotter i Mo; de hade vardera fått 7 ½ riksdaler, (Dmb ht 1671, § 7). Måns Eriksson i Mo uppbjöd utgodset Annås tredje gången köpt av åtskilliga bördesmän för vardera 5 riksdaler, (Dmb vt 1673, § 8). Christian Persson i Viken, Jöran Svensson i Tullingsås, Erik Nilsson i Näset och hans broder Lars Nilsson, tillika med Anders Jönsson i Strand, krävde 1673 av Måns Eriksson i Mo att denne skulle betala hans styvson, salige Jon Olofsson skulder till dem. Jon hade dött i Norge för några år sedan, och inte lämnat något efter sig. Jons broder, salige Erik hade en jordlott i Mohemmanet, som kunde användas för att gälda Jon Olofssons skulder. Måns Eriksson visade dock för rätten att den döde styvsonen Erik var skyldig Måns 14 riksdaler, och att han dessutom haft stora kostnader i samband med Eriks begravning. Eriks del i hemmanet uppgick bara till 7 ½ riksdaler. Måns dömdes fri från fordringsägarnas krav, och de anmodades att i stället kräva den tredje brodern Anders Olofsson Sparf på de skulder han gått i god för. (Dmb vt 1673, § 11). Vid 1673 års ting fick Måns böta för att han hade sålt tobak utan tillstånd; Måns sade sig inte bruka tobak själv, och han hade sålt tobaken på sonen Elias Olofssons vägnar; denne hade fått tobaken av en broder i Norge, (Dmb ht 1673, § 16). 1679 betalade han tiondet, (Ti). Löjtnant Anders Curry tillika med sina grannar på Åsen, Olof Nilsson och Elias Månsson besvärade sig över Måns Eriksson i Mo det han med sin boskap årligen gör dem intrång med betande och trängande på deras avradsland, (Dmb vt 1680, § 3). Måns blev stämd 1680 av Per och Jon Hemmingsson i Görvik för att han hade fiskat inom deras skattemil; Måns kunde dock uppvisa ett gammalt pergamentbrev, som utvisade att hans förfäder hade köpt fisket i Vallån 1401; Momannen hade dessutom fiskrätt i Ragnor, noret mellan Ottsjön och Gåxsjön, samt Laxborgs fiske uppe vid Laxsjö, (Dmb vt 1680, § 15). Länsman Anders Olofsson Wall angav Måns Eriksson i Mo för olaga väg på Dragsåsen. Måns svarade att han inte hann så mycket för andra vägstyckens skuld. Emedan som Måns Eriksson i Mo hade varit olydig, och inte lytt stämningen fick han plikta med tre marker, och nästa vår skulle han göra färdig vägen till Dragsåsen, (Dmb ht 1684, § 5). 1685 dömdes Måns Eriksson i Mo och Lars Persson i Bye att betala 4 daler och 17 öre silvermynt avseende 10 års ränta för brukandet av Annås utjord, (Dmb ht 1685, § 7). Hemming Rumor hade ersatt brodern Jon Danielsson under sista fejden som soldat hos Måns Eriksson i Mo och Per Svensson på Åsen, med en lön om 24 riksdaler samt korn till fadern Daniel Olofsson. Måns Eriksson och Per Svensson dömdes att leverera resterande ½ tunna korn respektive 1 tunna korn till Daniel Olofsson, (Dmb vt 1686, § 4). Pastor Jonas Salin insinuerade ett köpebrev på Måns Erikssons hemman i Mo av 3 och 1/3 tunnland för 600 daler förutan allt fisket vid Görvik, (Dmb ht 1687, § 15). Pastor Jonas Salin uppbjöd tredje gången Måns Erikssons hemman i Mo om 3 och 1/3 tunnland för 200 daler silvermynt, som är sålt utom börden, (Dmb ht 1688, § 16). 1696 uppgavs hemmanet till 3 och 1/3 tunnland skatte, (Jb). Måns var son till kyrkoherde Ericus Gudmundis i Ramsele, en syster var gift med kyrkoherde Elias Israelis i Ramsele; systern Susanna var gift med Jon Sjulsson i Gisselås; brodern kaplan Erik Ramselius var gift med Barbro Blix, (Hm). Barn:
    • Erik Månsson, 1638-1714, gift med Gunilla Larsdotter, familj 700 i Åsen 7.
    • Olof Månsson, 1646-1724, gift med Lucia Jonsdotter, bonde i familj 38 i Änge, Ede 2.
    • Elias Månsson, 1647-1717, gift med Elin Eriksdotter, familj 716 i Åsen 8.
    • Per Månsson, 1650-1693, glasmästare i Trondheim, Norge. 1689 tilltalades Måns Eriksson i Mo för att han olovandes hade bortsänt sin son Per Månsson till Norge och som stannat där för att köpa glas. Per hade lärt sig glasmakeri i Trondheim och nu varit hemma i tre år. Rätten dömde Per Månsson att kommande vinter själv inställa sig och förklara sin olovliga resa till Norge. Han skulle annars bli förlustig allt arv efter föräldrarna, (Dmb ht 1689, § 5). Såsom framlidne Per Månsson ifrån Hammerdal, vilken en god tid till dess död har bott i Norge - hos en halvbroder för 30 år sedan - och glasmästare arbetet brukat. Länsman Per Christensson hade tagit emot hans arv efter fadern Måns i Mo om 20 marker silvermynt den 29 maj 1693, men inte överlämnat det då Per var barnlös. Brodern Elias Månsson hade med sig en resolution från generalens högvälborne Carl Gustaf Frölig, där tinget uppmanades att rannsaka om dessa pengar. Tinget beslöt att de kvarvarande bröderna skulle få dela på dessa pengar, (Dmb ht 1705, § 38). 
       
  • HEMMANSÄGARE I MO 1688-1717.
    • Jonas Sahlin, 1650-1714, (C1), pastor i Hammerdal, köpte Mohemmanet om 3 och 1/3 tunnland av Måns Eriksson för 600 daler, förutom allt fisket vid Görvik, (Dmb ht 1687, § 15). 1694-04-15 beviljades Salin fasta på hemmanet, (Dmb vt 1696, § 33). Syn hade hållits på kyrkoherde Jonas Salins skattehemman i Mo om 3 och 1/3 tunnland och som var trumslagarens boställe. Brister till ett värde av 60 daler silvermynt fanns på hemmanet, och Salin lovade att åtgärda bristerna, (Dmb vt 1698, § 35). 1702-03-01 överlät kyrkoherde Jonas Sahlin Mo om 3 och 1/3 tunnland till Sven Andersson och Per Johansson, (Lfr).
    • Sven Andersson, 1660-1747, familj 590 i Solberg 2, köpte 1702 hemmanet av Jonas Sahlin för 200 daler silvermynt, (Dmb § 25, vt 1702), och överlät hemmanet 1707-11-28 till pastor Erik Boderus, (Lfr). 1718 köpte Sven Andersson hemmanet Solberg 2 om 3 tunnland skattejord för 50 daler silvermynt, (Dmb vt 1718, § 9).
    • Erik Boderus, 1650-1724, var pastor i Ramsele, Y, köpte 1707-11-28 av Sven Andersson, (Dmb). 1717-11-23 överlät Ericus Boderus Mo om 3 och 1/3 tunnland till fänrik Olof Lund, (Dmb vt 1718, § 5).
  • FAMILJ 568.
    Olof Mosesson Lund, 1683-1758, från Offerdal, bodde med familjen i Herrgården, Ede, innan han 1717-06-27 köpte hemmanet i Mo av Erik Boderus för 400 daler kopparmynt, (Dmb vt 1718, § 5). Olof var gift 1707-05-20 med prästdottern Elisabet Gestrinia, 1683-1760, från Rödön, Z. Olof var korpral vid kavalleriregementet vid vigseln 1707, och var med Armfelt på fjället 1718/1719 som löjtnant och överlevde; officersfullmakten är underskriven av Karl XII, och den ska finnas hos släktingar i Hammerdal. Han bodde som löjtnant i Rista, Undersåker, och i Herrgården, Ede, Hammerdal. 1747-04-02 överlät kapten Olof Lund Mo 1 om 3 och 1/3 tunnland till sergeant Moses Lund, (Lfr). 1753-04-05 överlät kapten Olof Lund Mo 1 om 3 och ½ tunnland - härav ½ hem - till Nils Johansson, (Lfr). Kapten Olof Lund anmälde att hans dotter Margareta Lund vid förra tinget inskrivits som åbo på hans halva skattehemman, men hon hade nu ingått äktenskap med den unga bonden Hans Johansson i Åsen, och begärde nu att denne skulle inskrivas för det halva hemmanet, (Dmb vt 1758, sid 28). Barn:
    • Petrus Lund, 1708-1778, tullinspektor i Duved, Jämtland.
    • Lisa-Lena Lund, 1709-1789, gift 1737 med Erik Borman, 1691-1763, från Tavnäs, Sundsjö, som var fältväbel i Bleka, Lockne.
    • Sigrid Lund, 1709-1799, var gift med packhusinspektören Malmgren i Stockholm. I krönikan finns en silhuettbild av henne, den äldsta bilden av en Hammerdalsbo, (Hk 1989/50).
    • Moses Olofsson Lund, 1713-1787, hemmansägare i familj 569, Mo.
    • Margareta Lund, 1715-1788, var gift 1757, (Dmb vt 1758, sid 28), med Hans Johansson, 1730-1804, från familj 640 i Åsen 1, som var länsman Nordlund i Mo, i ett barnlöst äktenskap. Kapten Olof Lund anmälde att hans dotter Margareta Lund vid förra tinget inskrivits som åbo på hans halva skattehemman, men hon hade nu ingått äktenskap med den unga bonden Hans Johansson i Åsen, och begärde nu att denne skulle inskrivas för det halva hemmanet, (Dmb vt 1758, sid 28). 1788-09-15 överlät Christian Lund, 1758-1811, hälften av sitt hemman i Mo till sin fadersysters man Hans Nordlund, och fick sitt födoråd ordnat, (Dmb ht 1788, sid 320). I ett förhållande med Ingeborg Olofsdotter, 1768-1850, i familj 1027 i Smedstorpet nedan, var Hans Nordlund far till Greta Nordlund, 1790-1870, gift 1807 med Johan Matsson, 1783-1877, som var hemmansägare i Österåsen 4, Häggenås. Pigan Ingeborg Olofsdotter, 23 år gammal, hade under sex år varit i tjänst hos vice länsmannen Hans Nordlund i Mo, Hammerdal, och hon dömdes att plikta med 5 daler silvermynt för lönskaläge, men Nordlund nekade till faderskapet och frikändes i brist på bevis, (Dmb ht 1790, sid 476). Bouppteckning efter den avlidna Margareta Lund hölls hos länsman Hans Nordlund i Mo 1788-03-17. 1804-11-19 hölls bouppteckning efter länsmannen Hans Nordlund i Mo, FII:2 (1791-1806), sid 367, egendomen var testamenterad till dottern Greta Nordlund.
    • Britta Lund, 1719-1802, gift med Christen Dahlstedt, 1715-1752, och Per Stenberg, 1724-1811, i familjerna 164 och 165 i Fagerdal 1.
    • Christian Lund, 1727-1795, tullinspektör och rådman i Göteborg.
  • FAMILJ 569.
    Moses Olofsson Lund, 1713-1787, från familj 568, sergeant, var gift 1747 med Katarina Gropman, 1717-1795, som var dotter till regementskvartermästaren Per Gropman, 1681-1719, och Armika Planting-Bergloo, 1687-1719. Moses fick 1747-04-02 överta Östermo, och fadern behöll själv Västermo. 1753 var bonden Nils Johansson i Mo, sockenprofoss Jon Persson, 1708-1788, i Ede 11, far till Olof Edström i familj 571, sergeant Moses Lund och adjunkt Salomon Grundal i Ström vittnen vid tinget efter den stora branden i prästgården 1753, (Dmb ht 1753). 1784-01-21 överlät Moses Mo 1 om 4 tunnland - härav ½ hem - till sonen Olof Lund, (Lfr). 1785-01-24 överlät Moses Mo om 1 och 3/4 tunnland till länsman Olof Edström, gift med dottern Armika Lund, (Lfr). Barn:
    • Lisa Mosesdotter Lund, 1749-1826, gift 1769 med länsman Johan Gröndahl, 1733-1812, från Johannegården, Åsen 1, se familj 258 i Fyrås 4.
    • Olof Mosesson Lund, 1751-1827, hemmansägare i Östermo, familj 570 i Mo.
    • Armika Mosesdotter Lund, 1755-1841, gift med Olof Jonsson Edström, familj 571 i Mo.
    • Christian Mosesson Lund, 1758-1811, var gift 1790, och han var körsnär och bonde i Mo 1, Hammerdal. 1788-09-15 överlät Christian Lund hälften av sitt hemman i Mo till sin fadersysters man Hans Nordlund, och fick sitt födoråd ordnat, (Dmb ht 1788, sid 320). Pigan Sara Eriksdotter blev tilltalad för lönskeläge med körsnärsgesällen Christian Lund. Sara var 19 år gammal och hade varit i tjänst hos länsman Hans Nordlund i Mo, där hon blivit lägrad av Christian Lund och för fjorton dagar sedan framfött ett flickebarn som levde. Lund nekade trots indicier till faderskapet och friades, medan Sara fick plikta med att böta fem daler silvermynt, (Dmb ht 1790, sid 475). Körsnärsgesällen Christian Lund meddelade rätten att han inte längre arbetade med sitt hantverk och ville bli inskriven som bonde på sitt hemman, (Dmb ht 1791, sid 87). 1812-03-02 hölls bouppteckning hos änkan madame Sara Katarina Blom, 1762-1813, i Mo efter avlidna maken körsnärsgesällen Christian Lund, bröstarvingar saknades, FII:3 (1807-1819), sid 330.
  • FAMILJ 570.
    Olof Mosesson Lund, 1751-1827, från familj 569, gift 1779 med Kerstin Danielsdotter, 1756-1836, från familj 73 i Ede 4, övertog 1784-01-21 hemmanet Mo 1 om 4 tunnland - härav ½ hem - av fadern, (Lfr). Olof var klockare och barnalärare och senast hemmansägare i Östermo. 1785-01-24 överlät svågern Olof Jonsson Edström ett torp under Ede 11 till Olof Lund, (Lfr). 1791-03-08 bytte änkepastorskan Stina Greta Forsman hemmanet Sikås 5 om 1 tunnland mot klockaren Olof Lunds skattetorp i Nyland, Ede, emot en mellanavgift om 66 riksdaler 32 skilling specie, (Dmb ht 1791, sid 85). 1796-07-18 sålde Olof Lund och husrun Kristina Danielsdotter torpet Nyland i Ede till ingenjör Olof Abrahamsson Burman för en köpeskilling av 120 riksdaler, (Dmb vt 1797, sid 3b). 1797-02-16 sålde Christian Lund sitt skattehemman i Mo, Hammerdal, om 1 och 2/3 tunnland till sin broder Olof Lund för en köpesumma av 300 riksdaler riksgälds mynt, (Dmb vt 1797, sid 6). 1800-12-02 överlät Olof Lund hemmanet Mo 1 om 1 och 2/3 tunnland, Västermo, till mågen Hans Olofsson och hustrun Stina Kajsa Olofsdotter, (Lfr). 1808-06-11 hölls arvsdelning hos bonden Olof Lund i Mo, FII:3 (1807-1819), sid 293. Husmannen Olof Lund i Mo dömdes att böta 10 riksdaler banco för olovlig brännvinstillverkning samt olovlig brännvinsförsäljning, (Dmb ht 1809, sid 343). Olof Lund får på ålderns höst år 1824, äntligen köpa gården Östermo i Mo, Hammerdal, som sedan övertas av sonen Daniel Olofsson, (Hk). 1827-08-04 gav den av sjukdom drabbade Olof Lund i Mo 560 riksdaler till sonen Daniel Lund, som denne skulle erhålla utöver det han erhöll vid ett kommande arvsskifte, (Dmb ht 1827, sid 126). 1827-10-20 hölls bouppteckning i Mo efter den avlidna bonden Olof Lund, FII:5 (1825-1829), sid 629. 1837-02-01 hölls bouppteckning i Mo efter den avlidna änkan Kerstin Danielsdotter, FII:7 (1835-1839), sid 846. Barn:
    • Stina Cajsa Lund, 1779-1856, gift med Hans Olofsson i Västermo, familj 572.
    • Daniel Lund, 1800-1886, hemmansägare i Östermo, familj 573.
  • FAMILJ 571.
    Olof Jonsson Edström, 1748-1836, länsman, från familj 151 i Ede 11, var gift 1779, (Kyr), med Armika Mosesdotter Lund, 1755-1841, från familj 569. 1775-09-13 överlät svärfadern ett torp under skattehemmanet Ede 11 till Olof Edström, (Lfr). 1779-09-14 överlät brodern Hans Jonsson Ede 11 om 2 tunnland till skogvaktaren Olof Edström, (Lfr). 1785-01-24 överlät Moses Lund ett hemman i Mo om 1 och 3/4 tunnland till länsman Olof Edström och hustrun Armika Lund, (Lfr). 1807-03-31 överlät Olof Edström Mo 1 om 1 och 2/3 tunnland till sonen Jonas Edström och Anna Beata Burman, (Lfr). 1807-04-02 hölls arvsdelning hos länsman Olof Edström i Mo, FII:3 (1807-1819), sid 284. 1836-02-22 hölls bouppteckning efter förre kronolänsmannen och hemmansägaren Olof Edström i Mo, FII:7, 1835-1839, sid 820. Barn:
    • Stina Cajsa Edström, 1781-1863, gift med Abraham Hansson, familj 434 i Gåxsjö 2.
    • Jonas Edström, 1783-1847, gift 1806-03-27 med Anna Beata Burman, 1779-1838, från Kall, Z, och omgift 1839-12-01 med Kerstin Jonsdotter, 1801-1889, vid giftet piga i Gåxsjö, var hemmansägare, gästgivare och länsman i Östermo, Mo. Gästgivaren Jonas Eriksson i Åsen ville vid årets slut avsäga sig gästgiverisysslan, och i dennes ställe utsågs bonden Jonas Edström i Mo, (Dmb ht 1809, sid 365). Vice länsmannen Jonas Edström och hans maka Anna B. Burman dömdes att böta 16 riksdaler 32 skilling för ovänskap under äktenskapet, (Dmb vt 1826, sid 33). 1838-07-23 hölls bouppteckning efter den avlidna madame Anna Beata Burman i Mo, FII:7, 1835-1839, sid 881. 1847-12-28 hölls bouppteckning efter kronolänsmannen Jonas Edström i Mo, FII:9, 1845-1849, sid 1137; inga bröstarvingar fanns.
  • FAMILJ 572.
    Hans Olofsson, 1766-1816, från familj 939 i Sikås 3, gift 1798 med Stina Cajsa Lund, 1779-1856, från familj 570, övertog 1800-12-02 Mo 1 om 1 och 2/3 tunnland av svärfadern, (Lfr), och var hemmansägare och kyrkvärd i Västermo. Hans Olofsson i Mo dömdes att böta 10 riksdaler banco för olovlig brännvinstillverkning och olovlig brännvinsförsäljning, (Dmb ht 1807, sid 204). 1827-11-21 överlät Hans Olofssons änka Kristina Katarina Lund hemmanet Mo 1 om 1 och 2/3 tunnland till sonen Olof Hansson, (Lfr). 1816-04-16 upprättades bouppteckning efter den avlidna kyrkvärden Hans Olofsson i Mo, FII:3 (1807-1819), sid 405. 1826-05-16 hölls arvsdelning efter avlidna bonden Hans Olofsson i Mo, FII:5 (1825-1829), sid 620. 1856-06-30 hölls bouppteckning och arvsskifte efter den avlidna bondeänkan Stina Cajsa Lund i Mo, FII:10 (1850-1859), sid 1354. Barn:
    • Anna Stina Hansdotter, 1799-1887, gift med Hemming Hemmingsson, 1793-1874, som var hemmansägare i familj 155 i Ede 11.
    • Olof Hansson, 1801-1889, hemmansägare i Västermo, familj 574 i Mo.
    • Kerstin Hansdotter, 1804-1890, gift med Andreas Kämpe, familj 709 i Åsen 7.
    • Greta Hansdotter, 1808-1893, gift med Pål Eriksson, familj 501 i Håxås 2.
    • Lisa Hansdotter, 1811-1898, gift med Olof Andersson Blix, familj 172 i Fagerdal 1.
    • Ingeborg Hansdotter, 1816-1895, gift med Olof Olofsson, i familj 713 i Åsen 7.
  • FAMILJ 573.
    Daniel Olofsson Lund, 1800-1886, från familj 570, gift 1826-04-16 med Gölin Jonsdotter, 1805-1868, från familj 644 i Åsen 1, var hemmansägare och fjärdingsman i Östermo. 1849-11-23 överlät Olof Hansson och Daniel Lund hemmanet Mo 1 om 1/4 tunnland till Sven Olofsson, 1802-1872, (Lfr), som var torpare i familj 1029 i Moviken nedan. Bouppteckning för Daniel Lund, F II/15, 1885-1889, sid 105. Bouppteckning för Gölin Jonsdotter, F II/11, 1860-1869, sid 503. Barn:
    • Olof Danielsson, 1827-1914, hemmansägare i Östermo, gift 1859-04-10 med Kerstin Jonsdotter, 1835-1892, från familj 75 i Ede 4. Bouppteckning för Kerstin Jonsdotter, F II/16, 1890-1894, sid 340.
    • Lucia Danielsdotter, 1829-1919, gift 1855 med Olof Matsson, 1825-1868, familj 922 i Sikås 1, och omgift 1869 med Mårten Persson, 1837-1927, hemmansägare i Sikås 1.
    • Kerstin Danielsdotter, 1832-1920, gift 1856 med Anders Andersson, 1833-1910, som var hemmansägare i familj 355 i Grenås 2.
    • Jonas Danielsson, 1834-1901, hemmansägare i Östermo, gift 1857-03-29 med Anna Andersdotter, 1835-1925, från familj 355 i Grenås 2. 1854 köpte P. J. Heffner i Sundsvall av: 1. Sven Olofsson, 2. Johan Karlsson, 3. Israel Hemmingsson, 4. Erik Hemmingsson, 5. Olof Nilsson och 6. Anna Andersson i Grenås samt 7. Anders Kämpe och 8. Johan Persson i Grenåskälen, rättigheterna till 50 års avverkning av tallskog på sina hemman mot ett vederlag av 7350 kronor rikdaler riksmynt, (Hk 1961/35). Bouppteckning för Jonas Danielsson, F II/19, 1901-1903, sid 212.
      • Dottern Gölin Jonsdotter, 1858-1937, gift 1880 med Elias Jonsson, 1846-1925, hemmansägare i familj 663 i Åsen 2.
    • Anna Danielsdotter, 1839-1857, bodde i Mo, Hammerdal.
    • Gölin Danielsdotter, 1842-1902, gift 1862-06-09 med Hans Olofsson, 1838-1909 i familj 574, hemmansägare och kyrkvärd i Mo. Bouppteckning för Gölin Danielsdotter, F II/19, 1901-1903, sid 374.
    • Daniel Danielsson, 1847-1900, ogift snickare i Mo, Hammerdal. Bouppteckning för Daniel Danielsson, F II/17, 1895-1897, sid 606.
  • FAMILJ 574.
    Olof Hansson, 1801-1889, från familj 572, gift 1825 med Maria Svensdotter, 1800-1841, från familj 643 i Åsen 1, övertog 1827-11-21 Mo 1 om 1 och 2/3 tunnland av moderänkan Stina Cajsa Lund, (Lfr), och han var hemmansägare i Västermo. 1849-11-23 överlät Olof Hansson och Daniel Lund Mo 1 om 1/4 tunnland till Sven Olofsson, 1802-1872, i familj 1029 i Moviken nedan, (Lfr). 1841-06-25 hölls bouppteckning efter den avlidna bondhustrun Maria Svensdotter i skattehemmanet Mo 1, FII:8 (1840-1844), sid 962. Barn:
    • Maria Stina Olofsdotter, 1827-1910, gift 1855 med Anders Andersson Blix, 1820-1898, från Fagerdal, som var hemmansägare i familj 173 i Fagerdal 1.
    • Kerstin Olofsdotter, 1828-1909, gift 1859 med Lars Olofsson, 1827-1866, hemmansägare i familj 823 i nybygget Helgeåkilen.
    • Hedvig Olofsdotter, 1831-1916, gift 1854 med Olof Andersson, 1830-1913, från Grenås, som var hemmansägare i familj 359 i Grenås 2.
    • Sven Olofsson, 1834-1872, gift 1859-04-03 med Ingrid Eriksdotter, 1836-1916 från familj 356 i Grenås 2, var hemmansägare och gästgivare i Mo 1. Bouppteckning för Sven Olofsson i ett skattehemman under Mo1, F II/12, 1870-1874, sid 154.
    • Anna Olofsdotter, 1836-1907, gift 1862 med Hemming Andersson, 1826-1911, från familj 355 i Grenås 2, som senast var hemmansägare i Raftkälen.
    • Hans Olofsson, 1838-1909, gift 1862-06-09 med Gölin Danielsdotter, 1842-1902 från familj 573 i Mo, var hemmansägare och kyrkvärd i Västermo.
      • Sonen Olof Hansson, 1865-1932, gift med Ulla Nordin, 1863-1932, i familj 1123 nedan.
      • Sonen Daniel Hansson, 1869-1948, finns med sina barn på bild nr: HAn1017, Jamtli bildarkiv. Han var kyrkvärd och hemmansägare i Västermo, gift 1899 med Britta Eliasdotter, 1879-1926, från familj 391 i Görvik 2, och Britta finns bild nr #13588 hos Porträttfynd, Rötter.
    • Olof Olofsson Modin, 1840-1929, kyrkoherde och skriftställare i Torp, Y. Olof Modin publicerade sina minnesanteckningar, i halvt skönlitterär form, Gamle prostens minnen, som ger en intressant inblick i inackorderade lantpojkars villkor i det lilla Östersund, (JHH:IV:651). Modin finns på bild nr #16324 hos Porträttfynd, Rötter.
  • FAMILJ 1123.
    Johan Nordin, 1837-1905, från Sidensjö, Y, gift 1862-08-05 i Bodum, Y, med Karin Hasselhuhn, 1837-1904, dotter till sockenpredikanten Erik Hasselhuhn och U. M. Geting i Prästbordet, Fors Z, var folkskollärare och riksdagsman 1891-1902 i Prästbordet, Mo, Hammerdal. Johans fader Johan Johansson Österlind, född 1815-11-14 i Skorped, Västmanland, bodde också omkring 1900 i Mo. Läraren J. Nordin, som var en välvillig och intresserad man, nådde förvånande goda resultat vid folkskolan i Hammerdal, (JHH:IV:676, 678). J. Nordin finns på bild nr: #119626 hos Porträttfynd, Rötter. Riksdagsman Johan Nordin och hans systrar finns på bild nr: SPa56, hos Jamtli bildarkiv. Bouppteckning för Johan Nordin, F II/21, 1906-1907, sid 40. Bland de 5 barnen:
    • Anna Ulrika Katarina Nordin, 1863-1932, kallades Ulla, gift 1891-07-12 med Olof Hansson, 1865-1932, från familj 574 ovan, som var handlare i Mo.
Bar
  • Munkhättan: 
  • FAMILJ 1128.
    Erik Pålsson Ångerman, 1691-e 1764, (C:1/256), från familj 513 i Håxås 4, gift okänt med Britta Matsdotter, 1697-1747, från familj 688 Åsen 6, Hammerdal, var pipare och trumslagare mellan 1710 och 1728-09-02 i Ede och Åsen, Hammerdal, då han fick avsked igen på grund av skada, nu öppen skada på häl efter förfrysning, kan ej marschera, (Sr). Erik deltog med Armfelt i fjällkatastrofen 1718/1719, överlevde, fick avsked för kylda fötter, och var då soldat för Hans Johansson i Åsen, Hammerdal; hos Hans Johansson fanns dragon Erik Pålsson Ångerman, jämte, kommenderad som vakt vid Järpeskans, skall hava förkylt fötterna, varom närmare skall visiteras, (Rul 1720:3/78). Erik var omgift 1748-12-26, (Kyr), med Sara Nilsdotter, 1719-e 1764, (C:1/256). Den yngsta dottern Britta föddes 1764 och då kallas Erik Ångerman för husman. Barnen med Sara var födda i Munkhättan. Området väster om kyrkogården i Hammerdal kallades Munkhättan och var tidigare plats för marknader, (Hk). Några av de nio barnen:
    • Anna Eriksdotter, 1720-1766, (Br), gift 1753-11-25, (Kyr), med Lars Olofsson Sjögren, 1728-1815, i familj 1071 i Fågelnäset, Bye, Hammerdal.
    • Mats Eriksson, 1723-1794, gift 1758-04-09 med Marget Olofsdotter, 1729-1812, och han var hemmansägare i familj 918 i Sikås 1, Hammerdal.
    • Pål Eriksson, 1733-1813, soldat Ahlqvist, sedan nybyggare och hemmansägare i Skyttmon 1, Borgvattnet, Z, gift två gånger, men saknade bröstarvingar. Avlidne Pål Eriksson och hustrun Kerstin Nilsdotter i Skyttmon hade 1812-04-22 testamenterat all sin egendom till Mats Persson, se familj 886 i nybygget Skyttmon, som var den avlidnes brorsons son. Boets värde var 739 riksdaler 29 skilling banco, (Dmb ht 1813, sid 249). 1813-10-05 hölls bouppteckning efter den avlidna bonden Pål Eriksson i Skyttmon, FII:3, 1807-1819, sid 368.
    • Nils Eriksson, 1752-1848, nybyggesägare i Skyttmon, Borgvattnet. Pål Eriksson saknade bröstarvingar och hade 1788-09-10 i samråd med sin hustru överlåtit sitt nybygge i Skyttmon till sin halvbroder Nils Eriksson utan avgift och emot födoråd. Nils hade under flera år varit i tjänst hos honom och visat sig vara trogen och arbetsam, (Dmb ht 1788, sid 285). Jonas Eriksson, 1744-1815, i Viken och hans kamrat Nils Eriksson i Skyttmon hade fällt en fullvuxen björn på Skyttmoskogen, och de tillerkändes vardera 1 riksdaler och 16 skilling i skottpengar, (Dmb vt 1802, sid 126).
    • Erik Eriksson, 1754-1837, senast gift torpare Tjäll, Multrå, Y.
Bar
  • Prästbordet: 
  • FAMILJ 1076.
    Jonas Eriksson Estman, 1729-1782, gift 1761 med Catharina Albrektsdotter, 1734-1813, död i Arås, var klockare i Berg och i Hammerdal. Catharina var dotter till Albrekt Davidsson Brandt, 1695-1740, båtsman i Sättna, Y, gift 1718 med Britta Nilsdotter, 1695-1783, båda från Sättna. Catharinas syster Britta, 1737-1834, var gift med Lars Olofsson Sjögren i familj 1071 i Fågelnäset, Bye.
    1763-10-08 förehölls hur klockaren i församlingen Jöns Johansson i Gåxsjö mest hela nästlidet år varit sängliggande och icke förmått göra tjänst, och därför utlåtit sig vara nöjd med någon som emot halva lönen hans syssla förehade. Föreslås därför i hans ställe klockaren Estman i Berg, som är en stilla man, har gott rykte om sig, har flera år gått i Frösö skola, och under samma tid läst för barn, samt låtit förstå att han åstundat bliva klockare i Hammerdal. Församlingen förklarade enhälligt sig vara med honom nöjd, så vida han emot halva lönen beskedligen förestår sysslan, läser för barnen, och kan slå åder; § 5 i sockenstämman, (Hk 1981, sid 30).
    Klockaren ifrån Hammerdal Jonas Estman, var född i Lits pastorat och Västeråsen 1729. Hans fader var korpral Erik Estman och moder Britta Johansdotter. Har i sin ungdom 7 år gått på Frösö skola och sedan en tid levt för barn uti Hälsingland och Bjuråker. Gift 1761 med pigan Catharina Albrektsdotter ifrån Medelpad och Sättna, med henne avlat 8 barn, var klockare i Berg 4 år, och sedan i Hammerdal uti 19 år. Har haft svag konstitution och varit sjuklig i 20 års tid, sökt regementsfältskär i Mörsil, men för sent. Dog här i Håf vid återresan. Har under sin fattigdom och plågor varit tålig och haft Gud för ögon. Sjukdom, inflammation, ålder 54 år; (Alsens kyrkoarkiv, C/1b). Tre av de sex barnen var födda i Berg. 1813-03-15 hölls bouppteckning efter klockareänkan Chatarina Estman i Arås, FII:3 (1807-1819), sid 343. Arvingarna voro 4 barn: målaren Erik Estman, klockaren Jonas Estman, dottern Chatarina gift med torparen Erik Larsson samt dottern Ingrid Märta gift med torparen Olof Engström. Barn:
    • Erik Estman, 1762-e 1813, målare, okänt om hans ev. familj.
    • Jonas Estman, 1769-1825, gift 1790 med änkan Sara Olofsdotter, 1755-e 1829, från familj 270 i Fyrås 5, senast klockare i Nässom, Bjärtrå, Y, se familj 1088 i Arås, Bye.
    • Catharina Estman, 1772-1855, gift 1809-11-05 med Erik Larsson, 1779-1859, från Hälle, Brunflo, som var torpare i familj 1091 i Arås, Bye. Pigan Caharina Estman stod tilltalad för lönskaläge, och erkände att hon fött sonen Jonas 1802-05-08, som levde, men hon kunde inte bevisa vem lägesmannen var. Länsman Pastelberger påstod att lägesmannen var den ogifta trumslagaren Peter Kämpe i Gåxsjö, som skriftligt 1802-12-03 hade lovat att årligen och under 8 år betala till henne en summa av 2 riksdaler och 32 skilling. Catharina dömdes att böta 1 riksdaler 32 skilling och Peter Kämpe skulle inkallas till nästa ting, (Dmb ht 1802, sid 144).
    • Ingrid Märta Estman, 1777-1864, gift 1804 med Olof Persson Engström, 1772-1819, möjligen från Bjärtrå, Y, garvaregesäll och torpare i Arås, och omgift 1820 med Jon Pålsson Lund, 1793-1858, från Optand, Brunflo, fältjägare, senast torpare i familj 1089 i Arås, Bye.
      • Sonen Pål Jonsson, 1820-1902, tidigare torpare i familj 1086 i Tingsjön, Ede, var senast bonde i Brynje 3, Kyrkås.
  • FAMILJ 1077.
    Lars Jonsson Norström, 1743-1817, från familj 425 i Gåxsjö 2, med hustrun Maria Jonsdotter, 1739-1819, var tingsprofoss, kyrkvaktare och sockenstugman i Mo. Barn:
    • Sara Larsdotter, 1776-1859, gift 1800 med Nils Nickus Larsson, 1777-1864, från Fågelnäset, Bye, nybyggare i familj 889 i nybygget Trekilen.
    • Kerstin Larsdotter, 1779-1866, var gift 1803 med Erik Månsson, 1777-1828, som stod som sockenskomakare i Lockne vid giftet. Erik var sedan torpare och kyrkvaktare i sockenstugan, Mo, Hammerdal. 1828-03-01 hölls bouppteckning hos änkan Kerstin Larsdotter i sockenstugan efter hennes make kyrkvaktare Erik Månsson, FII:5, 1825-1829, sid 633; fem av de sju barnen:
      • Lars Eriksson, 1804-1882, gift 1832-06-11 med Britta Olofsdotter, 1802-1885, skomakare i Mo, var senast bonde i familj 213 i Fyrås 1.
      • Lucia Eriksdotter, 1807-1861, gift 1833-04-21 med Daniel Olofsson, 1798-1871, från Bonäset, Ström, som var orgeltrampare och torpare i Prästbordet. Bouppteckning för Lucia Eriksdotter, F II/11, 1860-1869, sid 101. Bouppteckning för Daniel Olofsson, F II/12, 1870-1874, sid 89, makarna saknade bröstarvingar.
      • Maria Eriksdotter, 1809-1881, gift 1836 med Abraham Albrektsson, 1808-1891, i familj 1072 i Fågelnäset, Bye, som var torpare i Prästbordet, Hammerdal.
      • Måns Eriksson, 1812-1880, gift med Maria Jönsdotter, 1816-1897, soldatdotter Strömstedt från Gisselås, var sockenskräddare i Prästbordet. Bouppteckning för Måns Eriksson, F II/14, 1880-1884, sid 80. Bouppteckning för Maria Jönsdotter, F II/17, 1895-1897, sid 630. Maria Jönsdotter hade oäkta sonen Jöns Eriksson, 1850-1929, i familj 671 i Åsen 3, med drängen Erik Persson i Fyrås som far. Jöns var skräddare, kyrkvärd och handlare i Vallmo, Mo, Hammerdal, och hade inköpt två lägenheter i Mo, samt ägde han i Kakuåsen.
      • Anders Eriksson, 1817-1882, gift 1850 med Beata Israelsdotter, 1832-1908, från familj 381 i Görvik 1, hemmansägare, familj 1098 i Strömnäs, Görvik.
    • Anna Larsdotter, 1783-1869, piga i Mo, Hammerdal.
  • FAMILJ 1078.
    Olof Jonsson Sundqvist, 1817-1886, kyrkvaktare, var gift 1847-06-24 med Eva Lovisa Bank, 1818-1904, från familj 211 i Fyrås 1, som var barnmorska i Hammerdal. Olof var troligen son till Jon Persson Dahlström, 1782-1877, senast nybyggare i Hallen-Oxböles avradsland i Offerdal, gift 1806-06-24 i Åre med Elin Nilsdotter, 1785-1834, från Åre. Jon Dalströms farfar var Jon Dalström, 1725-1804, profoss, smed och konstvaktare vid Fröå gruva, Åre, gift 1759-10-14 i Åre med Gertrud Olofsdotter, 1733-1807, från Järpen, tillhör mina egna anor.
    Intill 1816 var Hammerdals församling utan examinerad barnmorska, men då antogs barnmorskan Beata Svan, som hade tjänsten till sin död 1841, (Beata Jönsdotter Svan, 1761-1841, soldatdotter från Hulån, Järna, W). I fem år var tjänsten vakant. År 1846 blev Eva Lovisa Grels-Bank barnmorska, efter studier som församlingen bekostat. Gift med kyrkvaktmästaren Olof Jonsson, som senare tog namnet Sundqvist. År 1852 valdes hon att förestå sockenapoteket efter prostinnan Östlund, som avlidit efter att ha förestått apoteket i 4 år. Bostaden för barnmorskan var Hammerdals sockenstuga. Eva Lovisa Bank fick begärt avsked som barnmorska och apoteksföreståndare år 1877 och fick då en årlig pension på 100 kr. Hennes barnmorskeväska med instrument finns på Hammerdals hembygsgård. Bild finns på barnmorskan Eva Lovisa Bank-Sundqvist, 1818-1904, (Hk 1991/21).
    På sockenstämman 1851-01-20 hade man att välja ny kyrkvaktare efter Grels Bank, som avlidit. Valet utföll så att Olof Jonsson i sockenstugan, som en tid varit vikarie på tjänsten och skött densamma till sockenstämmans nöje, fick befattningen, så mycket hellre, som sockenmännen därigenom fick rum för församlingens barnmorska, som var avlidne kyrkvaktarens dotter, och gift med Olof Jonsson, (Hk 1951/24).
    1851-01-26 fick Olof Jonsson, som var gift med barnmorskan, den ordinarie kyrkvaktartjänsten, och hans lön var en kanna korn per rök plus naturaförmånerna fri bostad, ved, ersättning för gravöppning m.m. Stämman gick inte med på den löneökning som kyrkvaktare Olof Jonsson hade begärt, (Hk 1982/47). Bouppteckning för Lovisa Bank, F II/20, 1904-1905, sid 148. Barn:
    • Jonas Olofsson Sundqvist, 1848-1928, torpare i Ede 11, gift 1873 med Karin Nilsdotter, 1842-1909, från familj 328 i Gisselås 2.
    • Anders Olofsson Sundqvist, 1854-1917, gift 1881 med Katarina Kristina Nilsdotter, 1857-e 1941, hemmansägare i familj 901 i Sundqvistgården i Ede 3. Sundqvistgården, Ede 3, från cirka 1918 finns på bild nr 92X74:14 hos Jamtli bildarkiv.
Bar
  • Torpet Kallsnäs under Prästbordet: 
  • FAMILJ 33.
    Karl Hemmingsson, 1768-1830, från familj 987 i Sikås 8, gift 1805-11-10 med Karin Eriksdotter, 1767-1856, från familj 36 i Fyrås 6, var möjligen den förste torparen i Kallsnäs, som ligger mitt emot Hammerdals kyrka och på motsatt sida av Hammerdalssjön. 1796-10-29 hölls syn på en påbörjad uppodling på Kallnäs, som låg under Prästbordet i Hammerdal. Uppodlingen skulle förbättra möjligheterna för Prästbordet att tillgodose sitt behov av foder, varför uppodlingen borde åtnjuta 50 frihetsår, (Dmb ht 1796, sid 145). 1797-02-17 sålde Karl Hemmingsson i Sikås sitt skattehemman i Sikås 8 om 3/4 tunnland, som han hade vunnit genom lottning, till sin syster Anna och hennes make Mårten Johansson. Hemmanet var värderat till 66 riksdaler 32 skilling, och köpeskillingen sattes till 20 riksdaler, (Dmb vt 1797, sid 10). 1830-04-24 hölls bouppteckning efter den avlidna torparen Karl Hemmingsson i Prästgården, FII:6, 1830-1834, sid 704. Barn:
    • Anna Stina Karlsdotter, 1807-1884, gift 1828-11-23 med Anders Andersson, 1797-1881, dräng i Håxås 1813, och torpare på Kallsnäs, där barnen var födda. Anders var son till Anders Larsson, 1761-e 1820, i Loka, Älvdalen, gift 1791 med Anna Eriksdotter, 1757-e 1820, också från Loka. Bouppteckning för Anders Andersson i Kallsnäs, F II/14, 1880-1884, sid 361. Barn:
      • Karin Andersdotter, 1830-1892, gift 1858-04-05 med Hans Gustaf Berglund, 1834-1889, född i Långsele, Y, fältjägare, korpral, gratialist och torpare i Kallsnäs. Hans var son till Hans Fredrik Berglund, 1792-1877, från Arbrå, X, senast smed i Ström och Alanäs, gift 1823-04-20 i Stockholm med Johanna Benjamina Blomström, 1804-1882, från Stockholm, vilka hade 6 barn med familjer i Hammerdal. Bouppteckning för Hans Gustav Berglund, F II/16, 1890-1894.
      • Anna Andersdotter, 1836-1923, gift 1862 med Karl Johan Berglund, 1836-1910, fältjägare och torpare i Hallen, Hammerdal, senast landbonde och gratialist i Risede, Ström, Karl Johan var broder till Hans Gustaf Berglund ovan.
      • Anders Andersson, 1842-1934, skräddare i Mo, Hammerdal, gift 1876-01-26 med Ingeborg Jakobsdotter, 1826-1918, från familj 866 i nybygget Raftsjöhöjden.
      • Stina Andersdotter, 1845-1929, gift 1873 med Ole Roaldsen By, 1840-1934, från Horg, Norge, torpare i Bye, Hammerdal.
Bar
  • Smedtorpet: 
  • FAMILJ 1027.
    Olof Persson, 1735-1811, landbonde, torpare och smed i Smedtorpet, Mo, Hammerdal, gift 1760, (A I/2/26, Transtrand), i Transtrand, Dalarna, med Kerstin Jansdotter, 1735-1821, bodde med makan och barnen i Transtrand fram till 1773, då man skulle bege sig till Hälsingland, men 1774 fanns familjen i Hammerdal, (Kyr). Olof var son till Per Olofsson, 1703-1766, bonde i Transtrand, och hustrun Karin Olofsdotter, 1709-e 1773. Olofs hustru Kerstin var också från Transtrand, dotter till Jan Olofsson, 1705-e 1775, bonde i Transtrand, och hustrun Karin Johansdotter, 1712-e 1775. Smedtorpet kallades den smala markremsan vid Svartviken i Mo, Hammerdal, och som låg på Olof Danielssons mark. Där samlades den industriella- och hantverksmässiga verksamheten i Hammerdal. Ärlige och beskedlige Olof Persson från Lima socken i Dalarna hade 1778-09-15 tillåtits att bygga ett torp vid Svartviken för sig och sin familj, emot att han utförde dagsverken och skötte böndernas skog och utförde det smide, som bönderna behövde, undertecknat av kyrkoherde Forsman, Moses Lund och Hans Nordlund, (Dmb ht 1778, sid 179). Barn:
    • Ingeborg Olofsdotter, 1768-1850, född i Transtrand, W, piga i Prästgården, var mor till Greta Nordlund, 1790-1870, i familj 568 i Mo ovan. Ingeborg blev gift 1806 med soldaten Sven Högfält, 1770-1808, från Ström, och 1824 med Alexander Vidakoff, 1784-1872, rysk krigsfånge, född i Polen, torpare i Smedtorpet. 1808-03-12 hade de barnlösa makarna Sven Högfält och Ingeborg Olofsdotter upprättat ett inbördes testamente om deras lösa egendom med anledning av det förestående krigsutbrottet, (Dmb vt 1809, sid 274). 1809-03-28 hölls bouppteckning hos änkan Ingeborg Olofsdotter i Mo, Hammerdal, efter dragon Sven Högfält, FII:3 (1807-1819), sid 301.
    • Per Olofsson, 1770-1820, född i Transtrand, W, Sme-Pelle, finns i familj 1028 nedan.
  • FAMILJ 1028.
    Per Olofsson, 1770-1820, Sme-Pelle, från familj 1027 ovan, gift 1796-11-06 med Kerstin Eriksdotter, 1769-1820, från familj 36 i Fyrås 6, var landbonde i Åsen, samt torpare och smed i Smedtorpet, Mo, Hammerdal. Barn:
    • Olof Persson, 1797-1844, gift 1827-04-23 med Marget Albrektsdotter, 1806-1891, torpare i Fågelnäset, Bye, gift i familj 1072 i Fågelnäset, Bye.
    • Johan Persson, 1802-1867, gift 1827-05-06 i Hammerdal med Karin Albrektsdotter, 1802-1864, från Fågelnäset, senast hemmansägare i familj 50 i Ede 2.
    • Per Persson, 1804-1844, gift 1828-12-28 med Elin Christensdotter, 1807-1852, från familj 168 i Fagerdal 1, färjeman i Fågelnäset, Bye, senast bonde i Storhögen, Häggenås. 1844-09-21 hölls bouppteckning efter den avlidna bonden Per Persson i skattehemmanet Storhögen 5, Häggenås, som efterlämnade makan Elin Christensdotter och 6 barn, FII:8 (1840-1844), sid 1042.
Bar
  • Moviken: 
  • FAMILJ 1029.
    Sven Olofsson, 1802-1872, från familj 402 i Görvik 3, gift 1829 med Gölin Persdotter, 1805-1894, var torpare i Moviken, Hammerdal. 1849-11-23 överlät Olof Hansson i familj 574 ovan och Daniel Lund i familj 573 ovan 1/4 tunnland från Mo 1 till Sven Olofsson, (Lfr). Sven var först torpare i Ede, men från 1835 var barnen födda i Moviken. Gölin var dotter till Per Karlsson, 1769-1855, soldatson Nyfelt i Häggenås, torpare senast i Ede, Hammerdal, gift 1800 med Lisbet Jakobsdotter, 1777-1830, soldatdotter Siljeström i Allvattnet, Ström. Barn:
    • Anna Svensdotter, 1831-1914, gift 1855 med Per Olofsson, 1828-1886, från familj 869 i nybygget Sikåskälen, senast hemmansägare i Munkflohögen 1, Häggenås.
    • Lisbet Svensdotter, 1835-1930, bodde i Prästbordet, Hammerdal.
    • Gölin Svensdotter, 1837-1917, linnesömmerska i Östersund.
    • Karin Svensdotter, 1839-1908, gift 1865 med Olof Söderqvist, 1840-1898, från Hov, Frösön, målare och bagare i Moviken, Hammerdal.
    • Olof Svensson, 1841-1931, gift 1870 med Anna Lovisa Gustava Backman, 1846-1928, från Sunne, Z, hemmansägare och handlare i Moviken, Hammerdal. Olof skrev boken Hammerdals kyrka och församling samt en krönika om Mo.
    • Per Svensson, 1845-1923, gift 1880-02-27 med Ingeborg Johansdotter, 1856-1885, från Vamsta, Brunflo, Z, och omgift 1892-02-26 med barnmorskan Karin Andersdotter, 1845-1928, från familj 842 i Klumpen, var bonde i Trekilen, där barnen var födda, och arrendator i Prästgården, Hammerdal, och de bodde då i sockenstugan på andra våningen. Karin finns på bild hos Porträttfynd, Rötter. Bouppteckning för Ingeborg Johansdotter, F II/15, 1885-1889, sid 33.
Bar
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Sidan uppdaterad 2016-10-20.