Källor, förkortningar, akronymer, m. m.

Noteringar
  • Årtalet är min beräkning av personens levnadstid, då det saknas källor, (Br).
  • Få uppgifter om döda och gifta 1708-1713 och 1749-1779. Husförhörslängder saknas.
  • Bouppteckningar/arvsskiften i tingslagets häradsrätt FII:1 - FII:32 (1742 - 1939, (Bou).
  • Jämtlands och Härjedalens historia, del I-IV, Ahnlund, Bromé, (JHH).
  • Räfsten med jämtarna 1613, H. Petrini, (Rmj).
  • Hammerdals tingslags domböcker för 1600 -1800 talet, (Dmb).
  • Tiondelängderna för Jämtland 1600, 1607, 1649 och 1679, (Ti).
  • Landskyldsbok 1645 över Jämtland, (Lb).
  • Bomärken och signetavtryck från 1645 och 1708 för socknens läns- och nämndemän.
  • Mikrofilmade kyrkohandlingar för socknen.
  • Hammerdals kyrkoarkiv + häradsrätt genom Arkiv Digital, AD online.
  • Hemmansöverlåtelser, Lagfartsregistret för Hammerdals tingslag, (Lfr - är inte komplett).
  • Ministerialregistret för Jämtlands län på CD, tyvärr med många fel.
  • Kyrkoräkenskaperna för Hammerdal 1663-1719, delvis 1771-1845, (Kyr).
  • Mönsterrullor 1646-1711, 1720, 1741, 1745, (Rul).
  • Soldatregistret hos landsarkivet, 1645-1901, (Sr).
  • Testamentspengar vid begravningen, (Tp).
  • Patronymikon och jordinnehav, (PJ).
  • Kammararkivets landskapshandlingar i Jämtland:
    • Bygsellängd, (Byg). Landskylds- och jordeböcker. Contributionslängder, (Con). Rotelängder, (Rl). Röklängder, (Rö). Husfolkslängder, (Hfl). Boskapslängder. Mantalslängder, (Mtl). Saköreslängd, (Sak).
  • Communionslängd i A1:1, (Com).
  • Diplomatarium Norwegian efter original i svenska riksarkivet.
  • Per Näsströms forskning i Ångermanland.
  • Karl Göran Eriksson i Uppsala, (KGE).
  • Hammerdals och Gåxsjös historia, G Englund, (HG).
  • Hammerdalskrönikans årsböcker, 1948-2012, (Hk).
  • Supplement till JHD, 1999 och Ödegårdar i Z, 2002, O. Holm, (Holm).
  • Jämtlands läns Fornskriftsällskap, (JF).
  • Årsboken Jämten, (Jä).
  • Härnösands stifts herdaminne och supplement, (Hm).
  • Jemter på Levangsmarknaden, N. Hallan, (JL).
  • Freden i Brömsebro 1645; trohetsederna med alla undertecknare.
  • Jämtlands fältjägarregementes historia, del I-III, (Fh).
  • Svenska Gods och Gårdar, 1939, (SGG).
  • Sikåsboken, (Sb).
  • Bygd och Folk, 1949.
  • Folkräkningen 1890, Umeå, (Foark).

Noteringar
Olika skatter och gårdsnumreringen:

  • Jämtlands första jordebok från 1540-talet upptog i Hammerdal 30 gårdar och 10 gårdar i Ström. Den var en förteckning över skattelagda hemman och den ränta som skulle utgå från respektive hemman.
  • Skatterna eller räntorna var sedan urgammal tid av två olika grupper; den årliga räntan och de ovissa skatterna. Den årliga räntan var den skatt, som enligt jordeboken utgick av varje hemman och dess storlek bestämdes för varje gård genom uppskattning eller värdering av hemmanets storlek och avkastning. Bönderna betalade de årliga räntorna i pengar, korn och/eller mårdskinn.
  • De ovissa skatterna var ej upptagna i jordeboken utan uppbars efter tiondelängden eller andra längder efter särskilda beslut. Andra räntor kunde vara avradspengar, tengäld, vägafen och skatteskjutspengar. De viktigaste av de ovissa skatterna var: sakören, tionden, prostetull, prästernas tax, lagmansräntan, skövlingen, danaarv och städjan. Byxelavgiften betalades av landbönderna vid tillträdet av ett hemman ägt av kronan, (HG).
  • Med avrad avsågs en årligen utgående arrendesumma för nyttjanderätt till ett visst område av kronans mark, ett avradsland eller ett särdeles givande fiske. Enligt gammal norsk rättsuppfattning var en mil närmast bygden att anse som skattemil med full äganderätt. Därbortom vidtog avradsmilen i mån av utrymme. Det första faktiska beviset finns i 1540-talets jordebok för Jämtland, (Hk).
  • Gårdsnumreringen i Jämtland infördes första gången i jordeboken för år 1705. Numreringen gjordes i löpande följd efter gårdarnas uppräkning i jordebokslängden, som var en fortsättning på landskyldslängden. Den upprättades första gången år 1613 i samband med räfsten med jämtarna. De som inte svor svenskarna trohetsed eller flydde till Norge, befriades från landskyld och kom aldrig att stå i 1613 års landskyldslängd. Sådana gårdar kom därför att tilläggas sist när de svenska jordeböckerna upprättades efter 1645. Vid räfsten 1613 var Hammerdals socken något ringare taxerad än de andra socknarna för sin fattigdoms skull, ty kornet frös vanligen där, (Hk, Rmj).

Noteringar
Ovanliga mått:

  • Rymdmått torra varor:
  • 1 tunna=146,5 liter=8 fjärdingar.
  • 1 spann=73,5 liter (½ tunna).
  • 1 fjärding=18,3 liter.
  • 1 skeppa=1/6 tunna.
  • 1 kappe=1/32 tunna.
  • 1 kanna=2,6 liter.
  • Mäling är ett gammalt jämtländskt ytmått; 6 mälingar=1 tunnland eller 1 mäling=812 m².
Bar
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Sidan uppdaterad 2015-08-14.